Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Det finns brister i det statistiska underlaget, men i allmänhet anses fritidsfiskets effekter på fiskbestånden vara små, särskilt när fritidsfisket bedrivs med handredskap, som fångar en fisk i taget. Fritidsfisket tenderar också att bedrivas över ett större område vilket gör det totala uttaget mer utspritt. I vissa områden och för vissa arter kan fritidsfisket utgöra en betydande del av fångsterna och det kan då behövas andra verktyg för att skatta uttaget.

Se InfoGaps

Indikatorer finns ännu inte utvecklade.

Indikatorer finns ännu inte utvecklade.

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Enligt svensk fiskerilagstiftning är allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller enskild rätt att beteckna som fritidsfiske. Detta fiske kan bedrivas såväl med handredskap som med en begränsad mängd redskap av annan typ, i första hand nät och burar. Termen sportfiske brukar användas för fisket som sker med handredskap. Totalt 1 miljon personer bosatta i Sverige fiskade vid minst ett tillfälle under 2006 (Fiskeriverket 2009b). Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner varav antalet fiskedagar i haven uppgick till knappt fem miljoner. Fler män än kvinnor fiskar på sin fritid och i genomsnitt fiskar männen fler dagar per år. Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland följt av Norrlandskusten och Norra Götalands- och Svealands inland. Av allt fritidsfiske sker 50 procent av fisket inom tre mil från bostaden och 80 procent av allt fiske sker inom tio mil. Huvuddelen av utövarna uppger att syftet med fritidsfisket är rekreation, naturupplevelser, social gemenskap och fångst av fisk för egen konsumtion. För mer information, se även Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet (Fiskeriverket 2008b). De generellt sett viktigaste arterna, räknat i fångstmängd, är gädda och abborre. Vad gäller antalet utövare är för fiske med handredskap arterna abborre, gädda, öring och makrill mest betydelsefulla. För fiske med mängdfångande redskap är sötvattenskräftor, abborre, gädda, mörtfiskar och sik viktigast.

Den svenska fiskeflottan bestod år 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1495 licensierade yrkesfiskare som bedrev fiske till havs, varav cirka 51 procent på västkusten. Flottan utgörs till stor del av regionalt anpassade flottor bestående av mindre fartyg som främst opererar i sitt närområde och som landar sina fångster i eller i närheten av sin hemmahamn. Förutom de regionala flottorna förekommer också en mer rörlig sådan bestående av större fartyg, vilka huvudsakligen har hemmahamn på västkusten. Dessa riktar sitt fiske mot flera arter och bestånd. Några av dem är specialiserade på pelagiskt fiske medan andra riktar sitt fiske mot bottenlevande fisk. Fartyg under 12 meter står i genomsnitt för drygt 80 procent av den totala flottan. Det selektiva uttaget av arter har här delats upp i pelagiska och demersala arter. De viktigaste två arterna i det svenska pelagiska fisket är sill och skarpsill, dessa fångas i huvudsak med pelagiska flyttrålar (dvs. genom trålning utan bottenkontakt). De största landningarna av pelagiska arter härstammar från området norr om Skagen och väster om Göteborg (figur 3.39). De största landningarna av demersala arter härstammar från området utanför Göteborg samt centralt i Skagerrak (Norska rännan) (figur 3.40). För perioden 2007-2009 finns VMS-data för cirka 60 procent av det svenska antalet bottentråltimmar i Nordsjön. Figur 3.6c visar förekomst av bottentrålfiske i nästan hela den svenska ekonomiska zonen, undantaget områden innanför trålgränsen och ett fiskefritt skyddsområde i södra Kattegatt. I Kattegatt sker det mest intensiva trålfisket (målart havskräfta) på mjukbottenområden. Bottentrålfiske i Skagerrak, som är det klart mest intensiva, är också det mest varierande i termer av fiskerier. Det finns ett fiske på relativt grunda mjukbottnar efter havskräfta, ett blandfiske längs djupkanterna och i Djupa rännan samt ett räkfiske, kombinerat med exempelvis fiske efter rödtunga, i djupare delar av östra Skagerrak. Kattegatt och Skagerrak visar ett minskat bottentrålfiske. Detta beror på en kombination av minskande fiskeresurser och förvaltningsåtgärder för att minska överkapaciteten i olika fiskerier. Även om kompensation görs för att fiskefartygen successivt utrustas med starkare motorer (kW*dagar), så sker en minskning under perioden. Exempelvis har den totala bottentrålansträngningen i Kattegatt halverats under perioden 2000–2010.

Se InfoGaps

Abrasion genom trålning orsakar sannolikt skador på olika typer av djupa bottnar. Detta sker till exempel genom att känsliga och långlivade arter slås ut. Detta kan innebära en förskjutning mot färre och mera toleranta arter. Problemen kring effekterna av trålning beskrivs också och lyfts fram i både OSPARs och HELCOMs bedömningar (OSPAR 2010a och HELCOM 2010a).

En vid definition av bifångst är att all fångst som sker utöver det som är målarten för en fiskeoperation betecknas som bifångst. Man kan dock urskilja fyra huvudtyper av bifångster: Fångst av andra arter än målarten, men som har kommersiellt värde och landas. Fångst av kommersiella arter som inte kan landas på grund av att de understiger minimimått eller för vilket fartyget inte har någon kvarvarande kvot. Fångster av fisk och andra bottenorganismer som inte är avsiktliga och inte har något kommersiellt värde. Fångster av fågel och däggdjur som inte är avsiktliga. Mängden utkast i ett fiske är en följd av fördelningen av arter och storlekar på fiskeplatsen, fiskarens beteende det vill säga val av tid, plats och redskap samt art- och storleksselektiviteten i de redskap som används (tabell 3.5). Utkastproblematiken är därför olika accentuerad i olika fisken men varierar också i tid och rum. Problemet är kvantitativt sett störst inom fisken med finmaskiga bottentrålar avsedda att fånga småvuxna arter, såsom räkor och havskräftor i våra vatten, där huvudparten av den totala fångsten av fisk, skaldjur och andra ryggradslösa djur vanligen kastas överbord. Även om bifångstmängderna i många andra fisken inte är lika stora kan de ändå hota svaga populationer av fisk, ryggradslösa djur, fåglar och marina däggdjur. Bifångst av våra tre sälarter gråsäl, knubbsäl och vikare är i storleksordningen hundratals djur per art och år. För tumlare är siffran högst osäker, men avsevärt lägre än antalet sälar. Årligen drunknar i storleksordningen tusentals fåglar varav mellanskarv utgör en betydande del (Naturvårdsverket 2007).

Såväl OSPARs som HELCOMs bedömningar i QSR 2010 och HOLAS-rapporterna pekar ut fiske som en av de stora belastningarna som påverkar miljötillståndet i havet. Mera utförliga beskrivningar av effekterna går att finna i dessa rapporter. Generellt innebär uttaget av fisk och skaldjur alltid att energi och näringsämnen avlägsnas ur de marina födovävarna. Rumsliga mönster samt tidstrender i uttaget kan därför vara en relevant påverkansindikator att ta hänsyn till när statusen hos födovävar bedöms Ur ett ekosystemperspektiv kan ett selektivt fiske ha stora effekter på hela näringsväven då ett omfattande fiske på en trofisk nivå kan ge upphov till kaskadeffekter i födoväven eller förändra födobasen för högre trofinivåer. Ett exempel på detta är Östersjön där fisket efter topppredatorn torsk har fått konsekvenser för näringsväven så att bytesfisk (skarpsill) ökar, djurplankton som en konsekvens minskar, vilket i slutändan kan ge en ökad frekvens av algblomningar. I figuren 3.41 redovisas totala landningar av pelagiska och demersala arter under åren 2004-2010. Som framgår av figuren så ligger de stora uttagen av fisk och skaldjur i det pelagiska fisket. De landade svenska kvantiteterna är ungefär dubbelt så stora i Östersjön som i Nordsjön, från både det pelagiska och demersala fisket. Det föreligger inte någon tydlig trend över tid i det totala uttaget av pelagiska eller demersala arter i vare sig Östersjön eller Västerhavet. I tabell 2.5 visas bestånd som förekommer i Västerhavet för vilka ICES ger biologiska råd till förvaltning. Arter som tas upp på 2010 års rödlista är markerade med ■. Fiskeridödligheten (F) och lekbiomassan (SSB) är primära indikatorer för god miljöstatus enligt havsmiljöförordningen och färgerna anger status hos bestånden vid senaste bedömningen, där grön färg anger att bestånden skattas uthålligt och där röd färg anger en fiskeridödlighet som överstiger, och/eller en lekbiomassa som understiger MSY. Område indikerar den geografiska indelningen i bestånd som ICES använder. Medelfångst (%) anger den andel som en art utgör av den totala landade fångsten från Västerhavet av svenska fiskare.

Se ImpactPressureExploitedFish

NotReported

NotReported

NotReported

NotReported

Unknown_NotAssessed

75-100%

NotReported

Unknown_NotAssessed

1

NotReported

3

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fisk- och skaldjursbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.