Member State report / Art8 / 2012 / D10 / Finland / Baltic Sea

Report type Member State report to Commission
MSFD Article Art. 8 Initial assessment (and Art. 17 updates)
Report due 2012-10-15
GES Descriptor D10 Litter
Member State Finland
Region/subregion Baltic Sea
Reported by Finnish Environment Institute, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, North Ostrobothnia, Finnish Meteorological Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, Uusimaa, Finnish Environment Institute, Finnish Environment Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, North Ostrobothnia, Uusimaa, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Finnish Transport Agency, Finnish Transport Safety Agency, Finnish Environment Institute, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Centre for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, Radiation and Nuclear Safety Authority, innish Meteorological Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from South Ostrobothnia, Finnish Environment Institute, Finnish Environment Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from South Ostrobothnia, North Ostrobothnia, Southwest Finland, Southeast Finland, Lapland
Report date 2012-09-28
Report access MSFD8bPressures_20130515_140543.xml

Archipelago Sea

Bay of Bothnia

Bothnian Sea

Gulf of Finland

Northern Baltic Proper

Quark

Sea of Aland

GES component
Feature
LevelPressureShore
LevelPressureWater
LevelPressureSeabed
ImpactPressureWaterColumn
ImpactPressureSeabedHabitats
ImpactPressureFunctionalGroup
Assessment Topic
LitterShores10_1
LitterWaterColumnSurface10_1
LitterSeabed10_1
LitterWaterColumnHabitats10_2
LitterSeabedHabitats10_2
LitterFunctionalGroups10_2
Element
Element 2
ThresholdValue
Threshold value/Value unit
Proportion threshold value
Status of criteria/indicator
NotAssessed
NotAssessed
NotAssessed
NotAssessed
NotAssessed
NotAssessed
Status trend
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Status confidence
Low
Low
Low
Low
Low
Low
Description (status of criteria/indicator)
Insufficient data
Insufficient data
Insufficient data
Insufficient data
Insufficient data
Insufficient data
Limitations
Åland saknar egna uppföljningar. Undersökningar som görs på östersjönivå måste ligga till grund för östersjön som helhet. Baltic Sea level.
Assessment period
Description
Se InfoGaps
Input load
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
Load unit
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
NotRelevant
UnKnown_NotAstassed
Confidence
Non related GES component
Non related GES component
Non related GES component
Non related GES component
Non related GES component
Non related GES component
Trends (recent)
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Trends (future)
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Description (activities)
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
Activity type
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
  • ActivitiesUsesAll
  • NotReported
  • TourismRecreation
Information gaps
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.

Baltic Sea

GES component
Feature
LevelPressureShore
LevelPressureWater
ImpactPressureWaterColumn
Assessment Topic
LitterShores10_1
Element
Element 2
ThresholdValue
Threshold value/Value unit
Proportion threshold value
Status of criteria/indicator
NotAssessed
Status trend
Unknown_NotAssessed
Status confidence
Low
Description (status of criteria/indicator)
Insufficient data-no methods to assess systematically
Limitations
Assessment period
Description
Roskaantuminen Itämeren alueella liittyy yleisimmin turismiin ja ihmisten virkistystoimintaan. Kalastustoiminnasta lähtöisin olevia roskia esiintyi runsaasti kaikkialla Itämerellä. Roskien määristä Itämeren rannikoilla ei ole olemassa mitään tilastoihin perustuvaa tietoa.
Roskaantuminen Itämeren alueella liittyy yleisimmin turismiin ja ihmisten virkistystoimintaan. Kalastustoiminnasta lähtöisin olevia roskia esiintyi runsaasti kaikkialla Itämerellä. Roskien määristä Itämeren rannikoilla ei ole olemassa mitään tilastoihin perustuvaa tietoa. Suurimmat mikropartikkelimäärät roskia havaittiin Pohjanlahdella, kun taas muissa altaissa pitoisuudet olivat pienempiä. Syytä tähän ei tiedetä.
Esim. hajoavista muovijätteistä lähtöisin olevat mikroskooppisen pienet hiukkaset voivat aiheuttaa häiriöitä ravintoverkossa, tukkimalla eliöiden ravinnonottoulokkeita ja aiheuttamalla nälkiintymistä passiivisesti siivilöivillä eliöillä. Jotkut roskahiukkasiin imeytyneet haitalliset aineet voivat aiheuttaa haitallisten aineiden kertymistä ravintoverkkoon.
Input load
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
Load unit
UnKnown_NotAstassed
UnKnown_NotAstassed
NotRelevant
Confidence
Non related GES component
Non related GES component
Non related GES component
Trends (recent)
Unknown_NotAssessed
Unknown_NotAssessed
Trends (future)
Description (activities)
Activity type
Information gaps