Member State report / Art8 / 2012 / D10 / Finland / Baltic Sea
| Report type | Member State report to Commission |
| MSFD Article | Art. 8 Initial assessment (and Art. 17 updates) |
| Report due | 2012-10-15 |
| GES Descriptor | D10 Litter |
| Member State | Finland |
| Region/subregion | Baltic Sea |
| Reported by | Finnish Meteorological Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, Uusimaa, Finnish Environment Institute, Finnish Environment Institute, Finnish Environment Institute, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Finnish Environment Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from South Ostrobothnia, North Ostrobothnia, Southwest Finland, Southeast Finland, Lapland, innish Meteorological Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from South Ostrobothnia, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, North Ostrobothnia, Finnish Environment Institute, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Centre for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, Radiation and Nuclear Safety Authority, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Finnish Environment Institute, Centres for Economic Development, Transport and the Environment from Southwest Finland, North Ostrobothnia, Uusimaa, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Finnish Transport Agency, Finnish Transport Safety Agency |
| Report date | 2012-09-28 |
| Report access | MSFD8bPressures_20130515_140543.xml |
Archipelago Sea
Bay of Bothnia
Bothnian Sea
Gulf of Finland
Northern Baltic Proper
Quark
Sea of Aland
GES component |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
Feature |
LevelPressureShore |
LevelPressureWater |
LevelPressureSeabed |
ImpactPressureWaterColumn |
ImpactPressureSeabedHabitats |
ImpactPressureFunctionalGroup |
Assessment Topic |
LitterShores10_1
|
LitterWaterColumnSurface10_1
|
LitterSeabed10_1
|
LitterWaterColumnHabitats10_2
|
LitterSeabedHabitats10_2
|
LitterFunctionalGroups10_2
|
Element |
||||||
Element 2 |
||||||
ThresholdValue |
||||||
Threshold value/Value unit |
||||||
Proportion threshold value |
||||||
Status of criteria/indicator |
NotAssessed |
NotAssessed |
NotAssessed |
NotAssessed |
NotAssessed |
NotAssessed |
Status trend |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Status confidence |
Low |
Low |
Low |
Low |
Low |
Low |
Description (status of criteria/indicator) |
Insufficient data
|
Insufficient data
|
Insufficient data
|
Insufficient data
|
Insufficient data
|
Insufficient data
|
Limitations |
Åland saknar egna uppföljningar. Undersökningar som görs på östersjönivå måste ligga till grund för östersjön som helhet. Baltic Sea level.
|
|||||
Assessment period |
||||||
Description |
Se InfoGaps
|
|||||
Input load |
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
Load unit |
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
NotRelevant
|
UnKnown_NotAstassed
|
|
Confidence |
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Trends (recent) |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
|||
Trends (future) |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
|||
Description (activities) |
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
På Östersjöområdet är nedskräpningen inte ett lika stort problem som på oceanerna, där avfallsmängden som en följd av nedbrytningen av plast som hamnat i havet har ökat betydligt och orsakat allvarliga problem för fåglar och havsdäggdjur. Nedskräpningsgraden i Östersjön är emellertid inte tillräckligt känd. Olika kartläggningsprojekt pågår. WWF har t.ex. samlat in information om nedskräpningen i nätverket Naturewatch Baltic. I de årliga rapporterna beskrivs också mängderna skräp som hittats vid Östersjöns stränder . Skillnaderna mellan länderna är stora. Uppgifterna beskriver inte det allmänna tillståndet på Östersjöstränderna; antalet personer som deltog i projektet påverkade resultatet på ett signifikant sätt. Det finns en speciell lag, landskapslagen (2003:58) om mottagning i hamn av fartygsgenererat avfall och lastrester, som syftar till att minska utsläppen till sjöss och öka tillgången till och användningen av mottagningsanordningar för fartyg. Beroende på hamnens storlek så ska det finnas mottagningsanordningar efter behov, både för fast avfall, biologiskt nedbrytbart avfall och toalettavfall. Sedan den 1.1.2005 är det enligt lag förbjudet att på finländskt och åländsk vatten släppa ut toalettavfall.
|
Activity type |
|
|
|
|
|
|
Information gaps |
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Nedskräpningsgraden i Östersjön är inte tillräckligt känd. Situationen är dock inte lika illa som i de stora oceanerna.
|
Baltic Sea
GES component |
|||
|---|---|---|---|
Feature |
LevelPressureShore |
LevelPressureWater |
ImpactPressureWaterColumn |
Assessment Topic |
LitterShores10_1
|
||
Element |
|||
Element 2 |
|||
ThresholdValue |
|||
Threshold value/Value unit |
|||
Proportion threshold value |
|||
Status of criteria/indicator |
NotAssessed |
||
Status trend |
Unknown_NotAssessed |
||
Status confidence |
Low |
||
Description (status of criteria/indicator) |
Insufficient data-no methods to assess systematically |
||
Limitations |
|||
Assessment period |
|||
Description |
Roskaantuminen Itämeren alueella liittyy yleisimmin turismiin ja ihmisten virkistystoimintaan. Kalastustoiminnasta lähtöisin olevia roskia esiintyi runsaasti kaikkialla Itämerellä. Roskien määristä Itämeren rannikoilla ei ole olemassa mitään tilastoihin perustuvaa tietoa.
|
Roskaantuminen Itämeren alueella liittyy yleisimmin turismiin ja ihmisten virkistystoimintaan. Kalastustoiminnasta lähtöisin olevia roskia esiintyi runsaasti kaikkialla Itämerellä. Roskien määristä Itämeren rannikoilla ei ole olemassa mitään tilastoihin perustuvaa tietoa. Suurimmat mikropartikkelimäärät roskia havaittiin Pohjanlahdella, kun taas muissa altaissa pitoisuudet olivat pienempiä. Syytä tähän ei tiedetä.
|
Esim. hajoavista muovijätteistä lähtöisin olevat mikroskooppisen pienet hiukkaset voivat aiheuttaa häiriöitä ravintoverkossa, tukkimalla eliöiden ravinnonottoulokkeita ja aiheuttamalla nälkiintymistä passiivisesti siivilöivillä eliöillä. Jotkut roskahiukkasiin imeytyneet haitalliset aineet voivat aiheuttaa haitallisten aineiden kertymistä ravintoverkkoon.
|
Input load |
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
Load unit |
UnKnown_NotAstassed
|
UnKnown_NotAstassed
|
NotRelevant
|
Confidence |
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Non related GES component
|
Trends (recent) |
Unknown_NotAssessed |
Unknown_NotAssessed |
|
Trends (future) |
|||
Description (activities) |
|||
Activity type |
|||
Information gaps |