NotReported

NotReported

Antalet föremål per 100 meter på de sex referensstränderna var 1 190 ± 260, vilket är väsentligt högre än genomsnittet på 712 föremål per 100 meter strand inom OSPAR. Tillståndet bedöms därför som inte acceptabelt.

Mätningarna som görs på svenska stränder inkluderar i stort sett bara stränder i Skagerrak, samt stränder i gränsområdet mella Skagerrak och Kattegatt.

Studier av förekomsten av mikroskopiska avfallspartiklar är begränsade men ett antal har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket (N-research 2011).

Provtagningarna startade så sent som 2010 varför inga trender går att anlysera ännu.

Inga särskilda studier vad gäller effekter har utförts ännu.

Antalet studier är för få för att göra någon analys.

Datamängden är begränsad och indikator lämplig för svenska förhållanden ej utvecklad

Värdena kan variera stort från år till år beroende på väderförhållandena, till exempel innebär kalla vintrar med isläggning att lite skräp spolas iland medan varmare vintrar med kraftiga stormar innebär att mycket skräp spolas iland på stränderna. Beroende på de fysikaliska förhållandena som råder i norra Bohuslän med klippiga stränder sker provtagningen endast på 100 meter kuststräcka. Material från perioden 2001-2011 finns tillgängligt, sammanlagt 118 provtagningar. Data visar att medelantalet föremål på stränder ökade fram till 2007, och att det därefter ligger kvar på en fortsatt hög nivå.

Studier av förekomsten av mikroskopiska avfallspartiklar är begränsade men ett antal har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket (N-research 2011). I rapporten ”Mikroskopiskt skräp i havet - metodutveckling för miljöövervak-ning.” (N-research 2011) visas resultat från provtagningar av vatten på 0,5 meters djup på 21 kustnära lokaler (figur 3.12). Förekomsten av partiklar av förmodat mänskligt ursprung i fria vattenmassan har också mäts, både i Östersjön och i Skagerrak. Metoderna har utvecklats med tiden. I en studie från 2009 (se Norén med flera 2009) mätte man förekomsten av partiklar som fångades av en finmaskig planktonhåv (20 mikrometer) på 19 stationer från Västerhavet och Östersjön (figur 3.15). Proverna togs dels av SMHI dels av Umeå marina forskningscentrum i samband med planktonprovtagningar. Provtagningarna gjordes med delvis olika metoder i olika havsområden och det kan ha bidragit till olika resultat i olika havsområden. 2011 gjordes en undersökning av halterna av antropogena mikroskopiska partiklar i marina sediment i Gullmarn (Johansson 2011). Tre av stationerna ligger grunt, på ca en meters djup, medan tre stationer låg på 38-118 meters djup, dvs. under salthaltssprångskiktet. Medelantalet partiklar per 100 milliliter i de översta fem centimetrarna varierade mellan ca 10 och 104 stycken (tabell 3.1). Kontrollprov som tog på 50 centimeters djup på en lokal visade på halter på ca åtta partiklar per 100 milliliter sediment. Detta kontrollprov uppskattas ha sedimenterat för ca 70-80 år sedan.

Trålningarna görs med demersala trålar, vilket innebär att det avfall som fås i trålen antingen ligger på botten eller finns i vattnet omedelbart (inom någon eller några meter) ovanför botten, varför denna undersökning kan anses vara representativ för avfall på havsbotten. Avfallet som ingår i analysen i figur 3.11 består främst av plast, papper, glas och metall. För Västerhavet är medelvärdet under denna period 0,098kg/km och för Östersjön 0,20 kg/km. Det är inte någon signifikant skillnad mellan skräpmängderna i Östersjön och Västerhavet, vilket antyder att avfallsfrågan kan var lika viktig i Östersjön som i Nordsjön, trots den skillnad i fokus på avfallsfrågor som hittills funnits mellan OSPAR- respektive HELCOM-områdena. Upplysningsvis kan nämnas att inom det svenska Fishing for litter-projektet fick 38 fiskebåtar (både garn- och trålbåtar) under september 2011 till juni 2012 upp totalt 6 ton skräp som fastnade i deras redskap.

NotReported

I en undersökning 2011 återfanns partiklar och fibrer i fekalier från sex olika arter av sedimentlevande organismer. I fem av dessa arter återfanns både partiklar och fibrer. Antal fiber per organism varierade från 0 till 3,4.

Sverige har i begränsad omfattning bidragit med data till OSPAR:s EcoQO gällande plastpartiklar i sjöfåglars mage. Under perioden 2003-2007 sände Sverige sex stycken strandade fåglar (Northern Fulmar) till Nederländerna där maganalysen gjordes. Av dessa sex fåglar hade fem fåglar plast i magen, i genomsnitt 0,63 gram per fågel. Stormfågeln är endast sporadisk besökare i Sverige varför den ej är lämplig som indikatorart för svenska förhållanden. I övrigt finns mycket få uppgifter om effekten av marint avfall på marina djur.

1 190 ± 260

a) 2,2 ± 3,7 b) 1,5 ± 3,5

0,098 kg/km trålning.

Unknown_NotAssessed

Unknown_NotAssessed

0,63

Antal föremål per 100 meter.

a) Fibrer ≥ 10 µm/l, b) Partiklar ≥ 300 µm/m3. Baseras på 10 provtagningsstationer maj 2011.

Mängd avfall. Antalet replikat/tidsperiod 16-57 tråldrag. Provtagning Q3 2010 samt Q1 och Q3 2011.

NotReported

Gram plast per fågel. 5 av 6 strandade fåglar hade plast i magen. Insamlingen skedde 2003-2007.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

De verksamheter som bedöms bidra till marint skräp är rekreation och friluftsliv, sjöfart, fiske och transporter från inlandet via vattendrag.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.

Det enda område i Sverige där övervakning sker inom löpande program är Skagerrak där skräp på stränder övervakas. Annan övervakning behöver utvecklas liksom vilken effekt marint avfall kan ha för växter och djur. Sverige deltar i arbetet inom TSG litter. De senaste åren, från 2010, har olika typer av undersökningar av karaktären inventering utförts, t.ex. undersökningar av mikropartiklar. Sedan 2010 noteras också mängs skräp i samband med provtrålningar. I dagsläget sker inga mätningar för trender gällande mängden avfall i vattenmassan Framöver kan möjligen sådana ingå ett övervakningsprogram i samband med t.ex. SMHI:s provtagningsprogram. Ett flertal länder runt Nordsjön kommer att använda nordlig stormfågel som indikatorart för indikatorn 10.2.1 ”Trender för mängden och samman-sättningen av avfall som förtärs av marina djur (t.ex. magsäcksanalys)”. I Sverige utgör nordlig stormfågel endast en sporadisk besökare på västkusten, i Östersjön förekommer denna fågel i stort sett inte alls, varför den inte bedöms vara en lämplig indikatorart för svenska förhållanden. I Sverige diskuteras främst andra arter såsom blåmussla, sill och skarpsill.