Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över nettoomsättning tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011). Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivå för Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Analysen av kostnaden för fortsatt miljöförsämring följer ekosystemtjänstapproachen som den beskrivs i WG ESA Guidance document. De marina ekosystemtjänster som analyseras följer den indelning som presenterats av Naturvårdsverket (Garpe 2008). Efter en analys av kopplingen mellan drivrafter och ekosystemtjänster väljs tre ekosystemtjänster ut för en fördjupad analys, dessa är: Biologisk mångfald, Minskad övergödning och Estetiska värden (Enveco Milöekonomi AB, 2012). Valet baseras på ekosystemtjänsternas relevans för de marina aktiviteterna och sektorerna men också på deras betydelse för övriga marina ekosystemtjänster. Analysen är huvudsakligen kvalitativ och kopplad dels till bedömningar över utvecklingen för de GES-indikatorer som identifierats som mest representativa för respektive ekosystemtjänst, och dels till BAU-scenarior som tagits fram för de drivkrafter och miljöbelastningar som bedöms påverka de berörda ekosystemtjänsterna.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har förädlingsvärde tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011) . Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivåför Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Analysen av nyttjandet av den marina miljön följer ekosystemtjänstapproachen som den beskrivs i WG ESA Guidance document. De marina ekosystemtjänster som analyseras följer den indelning som presenterats av Naturvårdsverket (Garpe 2008). Efter en analys av kopplingen mellan drivrafter och ekosystemtjänster väljs tre ekosystemtjänster ut för en fördjupad analys, dessa är: Biologisk mångfald, Minskad övergödning och Estetiska värden (Enveco Milöekonomi AB, 2012). Valet baseras på ekosystemtjänsternas relevans för de marina aktiviteterna och sektorerna men också på deras betydelse för övriga marina ekosystemtjänster. Analysen är huvudsakligen kvalitativ men som komplement till ekosystemtjänstapproachen redovisas även socio-ekonomiska indikatorer ( sysselsättning, nettoomsättning, fördlingsvärde, löner och i några fall sociala indikatorer(Havsmiljöinstitutet 2012)) för de aktiviteter/branscher som identifierats i de båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. Ekonomisk statistik har tagits fram för 2009 för alla redovisade aktiviteter (SCB 2011 och 2012) med undantag för Marin turism och rekreation, här gäller uppgifterna för 2010. Den marina delen av turismsektorn har definierats med hjälp av GIS-analys (Resurs AB, 2011). Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har sysselsättningsstatistik tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011) . Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivåför Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har sysselsättningsstatistik tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över nettoomsättning tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011). Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Social analys-fallstudie över torskfiske. Huvudsyftet med en social analys är att samla information relevant för havsmiljöförvaltning och intressenter som kan komma att påverkas i regionen. Syftet med den sociala analysen i den inledande bedömningen är därför att beskriva utgångsläget i samhället avseende olika gruppers behov och nyttjande av de marina resurserna, hur grupper påverkas av miljöproblem i havet och åtgärdandet av dessa, samt allmänhetens attityder till havets resurser och miljötillstånd. Selektivt överuttag av torsk leder till att betydelsen av torsk som mat- och rekreationsfisk riskerar att minska eller försvinna. Detta påverkar yrkesfisket som näring, enskilda yrkesfiskare, beredningsindustrin och restaurangbranschen och också enskilda hushåll. Fiskeverksamheten som del i det marina kulturarvet i kustsamhällen förändras.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över lönekostnader tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011). Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivå för Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över lönekostnader tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011).

Social analys-fallstudie över fosfor. Övergödningen ger en lång rad effekter i samhället, varav en del är direkt synliga och andra är osynliga eller indirekta. Synliga och direkta effekter av övergödning är ökad algtillväxt och algblomningar, vilka kan ge dålig lukt, förändra landskapsbilden samt förändra ekosystem. Detta påverkar de grupper som nyttjar havet och kustzonen för rekreation (småbåtsägare, badande, fritidsfiskare, fågelskådare etc.) samt grupper av näringsidkare inom besöksnäringen samt boende. Vid algblomning kan människor och djur som kommer i kontakt med vattnet få olika besvär (klåda, utslag, ögonbesvär, illamående, kräkningar och diarréer). Övergödning kan också leda till minskad tillgång på fisk, vilket drabbar en rad aktörer; förutom fiskare även beredningsindustri, boende, konsumenter m.fl.

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Economic and social analysis for the initial assessment for the Marine Strategy Framework Directive: A guidance document. European Commission, DG Environment, Working Group on Economic and Social Assessment (WGESA), 21 December 2010. Garpe, K., 2008, Ecosystem series provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873, Naturvårdsverket. Enveco Miljöekonomi, 2012. An ecosystem service approach to analyze marine human activities in Sweden – a synthesis for the Economic and Social analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directiv Enveco Miljöekonomi, 2012. An ecosystem service approach to analyze marine human activities in Sweden – a synthesis for the Economic and Social analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directiv.(Publicering planerad till januari 2013). SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) SCB, 2012a, PM Metodbeskrivning - Havsnära verksamheter med inverkan på den marina miljön, SCB beteckning: 211925/8619082. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) SCB, 2012b, PM Metodbeskrivning – Havsnära verksamheter inom marina sektorn tillsammans med jord- och skogsbruk med inverkan på den marina miljön, SCB beteckning: 8701559/215100. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5. Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5.

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5.

Upp till 15 procent av världens sjötransporter seglar på Östersjön, som är ett av de tätast trafikerade haven i världen. I Östersjön är området norr om Bornholm den mest trafikerade farleden för fartyg på väg till och från Bottniska viken och Finska viken. De senaste fem åren har runt 50 000 fartyg passerat där årligen. Ungefär 20 000 fartyg passerar sedan årligen väster om Gotland på väg mot de norra delarna av Östersjön och 27 000 fartyg passerar öster om Gotland. Sjöfartssektorn förväntas ha en fortsatt tillväxt både vad gäller godsvolym och fartygsstorlek.

Det finns ungefär 50 allmänna hamnar längs med hela den svenska kusten. De fem största hamnarna (Göteborg, Brofjorden, Trelleborg, Malmö och Luleå) hanterar ungefär hälften av allt gods som transporteras till havs. Hamnarna i Östersjön är mer diversa. I Sydsverige (Skåne och Blekinge) hanteras en femtedel av den totala godshanteringen inklusive drygt hälften av allt rorogods. Flera av de större färjehamnarna ligger i Sydsverige. Hamnarna vid Ostkusten, Öland och Gotland samt Mälaren hanterade tillsammans huvuddelen av resterande gods med andelen 37 procent. Det fanns inte något dominerande godsslag i detta stora område. En betydande andel av godshanteringen i Stockholm utgjordes av rorogods. Det hanterades jämförelsevis stora andelar torrbulkgods (som malm, kol och jordbruksprodukter) i områdena Östra Mellansverige, Småland samt Övre Norrland. De norra delarna av regionen domineras av Luleå hamn som är Sveriges femte största hamn.

Sverige har EU:s längsta sammanhållna kuststräcka och omges av flera havsområden i vilka svenskt yrkesfiske och fritidsfiske sker. De havsområden som angränsar till Sveriges kust är Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Svenskt fiske har även tillträde till Nordsjön och Norska havet. Den svenska fiskeflottan bestod år 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1495 licensierade yrkesfiskare som bedrev fiske till havs. Av de yrkesfiskare som fiskar i havet finns cirka 51 procent på västkusten, 22 procent på sydkusten och 27 procent på ostkusten. Flottan utgörs till stor del av regionalt anpassade flottor bestående av mindre fartyg som främst opererar i sitt närområde och som landar sina fångster i eller i närheten av sin hemmahamn. Förutom de regionala flottorna förekommer också en mer rörlig sådan bestående av större fartyg, vilka huvudsakligen har hemmahamn på västkusten. Dessa riktar sitt fiske mot flera arter och bestånd. Några av dem är specialiserade på pelagiskt fiske medan andra riktar sitt fiske mot bottenlevande fisk. Fartyg under 12 meter står i genomsnitt för drygt 80 procent av den totala flottan. Den svenska fiskberedningsindustrin bestod år 2009 av 217 företag av varierande storlek med en omsättning på nära fem miljarder kronor och totalt ca 1700 anställda. Sektorn består både av små familjeföretag som bereder fisk av råvara från eget fiske till stora industrier som köper råvara från svenska och utländska fiskeföretag. Ungefär 80 procent av råvaran importeras, främst från Norge. Företagen tillverkar en rad olika produkter där de ekonomiskt mest viktiga produkterna är framställda av sill och torsk men även produkter beredda av skarpsill, lax, makrill och räka är viktiga. Vattenbrukssektorn i Sverige består till större delen av små företag med få heltidsanställda samt av ett mindre antal större företag till viss del ägda av utländska bolag. De senaste åren har små odlingar i allt högre grad klustrats till större företagsenheter där de fyra största företagen står för ca 50 % av Sveriges totala vattenbruksproduktion. De flesta företagen finns på landsbygden och bidrar till att skapa arbetstillfällen och utveckling på landsbygden. Under 2009 bedrev 208 företag med totalt 242 anställda vattenbruksproduktion i Sverige. Både mat- och sättfisk samt kräftor, musslor och ostron odlades. Den dominerande arten, både när det gäller vikt och värde, var regnbåge.

För att underhålla samt konstruera nya farleder och hamnar krävs ibland muddring. Muddermassorna i Nordsjöregionen varierade mellan 31 600 och 170 400 ton torrvikt per år under perioden 2005-2009. Under samma period varierade muddermassorna i Östersjön mellan 19 000 och 460 000 ton torr-vikt. Under 2010 fanns det 95 företag i sektorn vattenbyggnadsentreprenörer med en sammanlagd nettoomsättning på 873 miljoner kronor och 465 anställda.

Antalet sjödugliga fritidsbåtar ägda av personer bosatta i Sverige är ungefär 881 000, av vilka 47 procent har hemmahamn i marina vatten. Det finns alltså ungefär 414 000 fritidsbåtar med hemmahamn i vatten som omfattas av havsmiljödirektivet.

Totalt har 85 svenska kommuner en kuststräcka mot Havet. Det saknas en etablerad exakt definition av vad som ska räknas in som kustnära turism. För att beräkna turismen i angivna områden har sektorn delats upp i flera underrubriker eftersom det finns olika typer av underlag för var och en av dessa. Dessa underrubriker är följande: Kryssningstrafik, Övrig kommersiell båttrafik, Fritidsbåtar, Fritidshus, Kommersiellt boende, Övrigt boende, Dagbesök

Offshoresektorn består av verksamheter relaterade till oceantransport och oljeutvinning. Sektorn består i Sverige huvudsakligen av teknikkonsulter som arbetar med exempelvis ritning och design av oljeriggar. En uppskattning av sektorn bygger på ungefär 150 företag med en omsättning på totalt 1 miljard. Regional uppdelning saknas.

Marinor, eller småbåtshamnar, inkluderar mindre hamnar för fritidsbåtar. Småbåtshamnar finns längs med hela kusten och i de större sjöarna. Det finns över 1500 fritidsbåthamnar i Sverige varav 450 är klassificerade som gästhamnar. Antalet båtnätter i gästhamnarna under 2010 var drygt en halv miljon med i i genomsnitt knappt tre personer per båt. I antalet båtnätter inkluderas fritidsbåtar registrerade både i Sverige och utomlands. Fritidsbåtar registrerade utanför Sverige kommer vanligen från Norge, Danmark, Finland eller Tyskland. Båtturismen är starkt säsongsberoende. Även om antalet gästnätter under sommaren är betydande så är den vanligaste övernattnings-platsen för båtturister naturhamnar. Uppskattningsvis gjordes drygt fem miljoner övernattningar (båtnätter) i naturhamnar under 2010.

I Sverige finns tio kärnkraftsreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Verken i Forsmark och Oskarshamn har tre reaktorer vardera och i Ringhals finns fyra reaktorer. Tillsammans står dessa för cirka hälften av Sveriges elförsörjning, knappt 70 TWh per år. Kärnkraftverken använder havsvatten som kylvatten och räknas därmed in som en verksamhet som är beroende av havet. Vindkraften har under det senaste decenniet ökat markant i omfattning. År 2011 var nettoproduktionen för vindkraft 6,1 TWh och uppgick därmed till 4,2 procent av Sveriges totala nettoproduktion. Den landbaserade vindkraften stod här för 5,6 TWh och den havsbaserade för 0,5 TWh. Antalet havsbaserade vindkraftverk uppgick då till 65 stycken med en sammanlagd kapacitet på ca 130 MW. För närvarande finns alla tre vindkraftsparkerna i Östersjön. Det har medgetts tillstånd till en vindkraftspark i Nordsjöområdet.

Av punktkällorna är industri den klart största källan till kadmium (Cd) och bly (Pb) (mer än 90 %) medan för koppar (Cu), fördelas punktkällorna mer jämt mellan kommunala avloppsreningsverk och industri (cirka 30 respektive 60 %). Både kadmium (Cd) och koppar (Cu) har störst belastning från punktkällor i norra Sverige medan Nickel (Ni) har relativt jämn fördelning av belastning av punktkällor för alla vattendistrikt. Kvicksilver (Hg) har störst belastning från punktkällor i södra Sverige. Utsläppen av farliga ämnen förutsågs av vattenmyndigheterna öka under perioden fram till 2015. Detta främst beroende på en förutspådd tillväxt hos branscher där hantering, utsläpp och läckage av farliga ämnen förekommer. Baserat på ovanstående, samt det generella antagandet om fortsatt industriell tillväxt, antas tillförseln av farliga ämnen från landbaserade aktiviteter öka under perioden fram till 2020.

Ej rapporterat

Trenden bygger till stor del på den prognos som togs fram av vattenmyndigheterna 2009 för arbetet med åtgärdsprogram för god ekologisk och kemisk status inom ramdirektivet för vatten.

Branscher som omfattas är: reguljär passagerar trafik, icke reguljär passagerartrafik, reguljär godstrafik, icke reguljär godstrafik, skeppsvarv, reparationsvarv för fartyg och båtar, fartygs och skeppsmäklerieri, skeppsklarering.

Branscher som omfattas är Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport och Hamngodsterminaler.

Följande branscher ingår: Bentisk (demersal) trål, Pelagisk trål, Passiva redskap (garn, krok, m.m.), Fiskberedningsindustri,Tågvirkes- och bindgarnsindustri samt Vattenbrukare

Bransöchen omfattar vattenbyggnadsentreprenörer.

I branschen ingår: Skeppsvarv och båtbyggerier, Fritidsbåtbyggerier, Båt- och båttillbehörshandel samt Industri för motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon: tillverkning av båtmotorer, Ingen trend för denna bransch har rapporterats.

I branschen ingår kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa data fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Förädlingsvärdet som redovisas för energisektorn är det totala värdet på nationella nivå.

I sektorn ingår följande branscher: Massa-, pappers- och pappers-varuindustri, Raffinaderier, kemi- och läkemedelsind., Stål- och metallverk. Av datasekretesskäl kunde inte statistik för branschen Raffinaderier, kemi- och läkemedelsind. presenteras fördelat på förvaltningsområdena.

Branscher som omfattas är: reguljär passagerar trafik, icke reguljär passagerartrafik, reguljär godstrafik, icke reguljär godstrafik, skeppsvarv, reparationsvarv för fartyg och båtar, fartygs och skeppsmäklerieri, skeppsklarering. Antalet heltidsekvivalenter uppgår till 6920 för år 2009.

Branscher som omfattas är Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport och Hamngodsterminaler. Antalet heltidsekvivalenter uppgår till 2577 för år 2009.

Följande branscher ingår: Bentisk (demersal) trål, Pelagisk trål, Passiva redskap (garn, krok, m.m.), Fiskberedningsindustri,Tågvirkes- och bindgarnsindustri samt Vattenbrukare. Antalet anställda heltidsekvivalenter var under 2009 565.

Branschen omfattar vattenbyggnadsentreprenörer. Antalet heltidsekvivalenter inom branschen var 208 under 2009.

I branschen ingår: Skeppsvarv och båtbyggerier, Fritidsbåtbyggerier, Båt- och båttillbehörshandel samt Industri för motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon: tillverkning av båtmotorer, Ingen trend för denna bransch har rapporterats. Antalet heltidsekvivalenter i branschen 2009 var 565.

Under 2010 var antalet heltidsanställda inom marin turism och rekreation i Östersjöområdet 27 074.

I branschen ingår kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa data fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Antalet anställda som redovisas för energisektorn, 3 462, är det totala antalet på nationella nivå.

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort). Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Nettoomsättningen som redovisas för offshorebranschen är det totala värdet på nationella nivå.

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort). Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Nettoomsättningen som redovisas för energisektorn är det totala värdet på nationella nivå.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Övergödningen ger en lång rad effekter i samhället, varav en del är direkt synliga och andra är osynliga eller indirekta. Synliga och direkta effekter av övergödning är ökad algtillväxt och algblomningar, vilka kan ge dålig lukt, förändra landskapsbilden samt förändra ekosystem. Detta påverkar de grupper som nyttjar havet och kustzonen för rekreation (småbåtsägare, badande, fritidsfiskare, fågelskådare etc.) samt grupper av näringsidkare inom besöksnäringen samt boende. Vid algblomning kan människor och djur som kommer i kontakt med vattnet få olika besvär (klåda, utslag, ögonbesvär, illamående, kräkningar och diarréer). Övergödning kan också leda till minskad tillgång på fisk, vilket drabbar en rad aktörer; förutom fiskare även beredningsindustri, boende, konsumenter m.fl.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Lönekostnaderna som redovisas för energisektorn är den nationella totalen.

Inga uppgifter rapporteras när det gäller historisk utveckling för sjöfartssektorn. Det har inte varit möjligt att definiera var den maritima delen av sjöfartens ekonomi tar slut och när "inlandsekonomin" tar vid. Arbetet med avgränsningen kommer att fortsätta under de kommande åren i samarbete med SCB. Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Det har inte varit möjligt att definiera var den maritima delen av hamnarnas ekonomi tar slut och när "inklandsekonomin" tar vid. Arbetet med avgränsningen kommer att fortsätta under de kommande åren i samarbete med SCB. Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Belastningen från sjöfatren utgörs av marint avfall, tillförsel av syntetiska och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av organiskt material samt införande av främmande arter och omflyttning av arter.

Den belastning på den marina miljön som uppstår till följd av hamnverksamhet är kvävning och tillslutning, förändring i igenslamning, tillförsel av syntetiska och ickesyntetiska ämnen samt tillförsel av gödningsmedel

Belastningen från fisket utgörs av Abrasion, tilförsel av marint avfall samt den biologiska störningen som det selektiva uttaget av arter medför.

Belastning från sektorn båtliv har inte rapporterats separat.

Den miljöbelastning som resulterar från marin turism och rekreation kan delas upp i tre kategorier: dels den belastning som uppstår genom aktiviteter med fokus på fritidsfiske (selektivt uttag av arter, införande av främmande arter och omflyttning av arter), dels den belastning som sker genom aktiviteter med fokus på användandet av båt eller fartyg (marint avfall, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material, selektivt uttag av arter, införande av främmande arter och omflyttning av arter), och slutligen den belastning som uppstår till följd av övriga aktiviteter inom marin turism och rekreation (marint avfall, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material).

Offshore i Sverige handlar endast om konsulttjänster från svenska företag i andra länders havsområden.

Belastningen från marinorna bedöms vara densamma som belastningen från hamnar, dvs. : Kvävning och tillslutning, förändring i igenslamning, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen och tillförsel av gödningsmedel.

Belastningen från energisektorn utgörs av Kvävning och tillslutning, Undervattensbuller, Betydande ändringar av temperaturförhållanden samt Tillförsel av radionukleider.

Den kustnära industrins belastning på den marina miljön utgörs huvudsakligen av tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen samt tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material.

Ekosystemtjänsten biologisk mångfald är närmast kopplad till deskriptor D1 – Biologisk mångfald men har också stor betydelse för D2-Främmande arter, D4-Marina näringsvävar, D6–Havsbottnens integritet samt D8–Främmande arter. Med utgångspunkt från observationer som indikerar att det pågår en alarmerande snabb förlust av biologisk mångfald skattar Garpe (2008) statusen för ekosystemtjänsten Biologisk mångfald till att vara Moderat samtidigt som nivån av hot mot ekosystemtjänsten bedöms vara Hög. I tillägg bedöms flera marina arter vara hotade. Kunskapen om betydelsen som dessa arter har för ekosystemen är fortfarande okända. Sammanfattningsvis bedöms därför statusen på ekosystemtjänsten Biologisk mångfald vara otillräcklig för Nordsjön och Östersjön. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk fångad av svenska fartyg. Värdet i första försäljningsledet uppgick till knappt €108 miljoner. Inom sektorn marin turism och rekreation var nettoomsättning 2009 i Östersjöområdet €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Biologisk mångfald skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras.

Minskad övergödning är främst kopplad till deskriptor D5 – Övergödning men även till D3 – Populationer av kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur. I sin utvärdering av statusen på ekosystemtjänsten Minska övergödning skattade Garpe (2008, s. 80) den till att vara god i Östersjön och i Nordsjön med argumenten att mänskliga aktiviteter inte påverkar tillgången till Minska övergödning och att de organismer som tar hand om överskottet av näringsämnen för närvarande inte är hotade. Vad som talar emot denna slutsats är de påtagliga övergödningseffekter, som exempelvis återkommande blomningar av cyanobakterier, som visar att ekosystemens förmåga att hantera de nuvarande koncentrationerna av näringsämnen inte är tillräcklig för samhällets behov. Exempelvis skulle förmodligen statusen på Minskad övergödning vara bättre om populationen av toppredatorer som torsk i den marina näringsväven kunde återställas till avsevärt högre nivåer än de nuvarande. Exempelvis visar Österblom et al. (2007) att ett ekosystem i Östersjön som på grund av övergödning och överfiske av torsk domineras av sillarter (clupeider) skulle drabbas av ett förvärrat tillstånd med avseende på övergödning. Slutsatsen blir att tillgången på Minskad övergödning i nuläget inte är tillräcklig för att effekterna från övergödningen skall kunna betraktas som acceptabla och att statusen för ekosystemtjänsten Minskad övergödning uppskattas vara otillräcklig för både Östersjön och Nordsjön. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk fångad av svenska fartyg. Värdet i första försäljningsledet uppgick till knappt €108 miljoner. Inom sektorn marin turism och rekreation var nettoomsättning 2009 i Östersjöområdet €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Minskad övergödning skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras. Ekosystemtjänsten Minska övergödning representerar också avsevärda icke-kommersiella användarvärden. Värdet av minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön skattas exempelvis i Turner et al. (1999) till 4,5 miljarder euro.

Ekosystemtjänsten Estetiska värden bedöms främst vara kopplad till D8 – Förorenande ämnen och D10 – Marint avfall. Kopplingar finns också till D1 – Biologisk mångfald och D5 – Övergödning. Ekosystemtjänsten innebär tillhandahållandet av för människan estetiska värden som exempelvis skönhet men också tystnad, värden som kan uppskattas av såväl turister som boende och ägare av fritidshus. Rent vatten, en mångfald av både djur- och växtarter, en känsla av renhet och tystnad är viktiga attribut. Utöver marint avfall och effekter från övergödning utgör även havsbaserade vindkraftsparker, stranderosion, oljespill och tillbakagång av värdefulla arter andra faktorer som bedöms ha en negativ effekt på ekosystemtjänsten Estetiska värden. Den övergripande statusen på Estetiska värden bedöms till moderat på grund av den omfattande exploatering som pågår i många kustområden. Det förekommer emellertid stora lokala skillnader och med tanke på ovanstående resonemang om marint avfall skattas statusen på Estetiska värden till lokalt otillräcklig i både Östersjön och Nordsjön. När det gäller oljespill finns det också en tidsaspekt att beakta eftersom effekterna på de estetiska värdena från ett oljeutsläpp kan förväntas försvinna efter sanering och/eller genom naturliga processer som utspädning och nedbrytning. Ekosystemtjänsten har en avgörande betydelse för aktiviteterna inom sektorn marin turism och rekreation. I Nordsjöområdet uppgick nettoomsättningen 2010 till €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Estetiska värden skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras.

De användarvärden som realiseras inom fiskerinäringen kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Biologisk mångfald eftersom detta är en av flera intermediära ekosystemtjänster som stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten livsmedel. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster, i det här fallet livsmedel (fisk). Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en en fördjupad analys av Biologisk mångfald gjorts. I fallet marin turism och rekreation kan Biologisk mångfald också betraktas som en final ekosystemtjänst (fritidsfiske, fågelskådning m.m.). För båda aktiviteterna krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts. I tillägg representerar Biologisk mångfald icke-användarvärden, exempelvis existens- och arvsvärden. Dessa har inte kvantifierats i analysen.

De användarvärden som realiseras inom fiskerinäringen kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Minskad övergödning eftersom detta är en av flera intermediära ekosystemtjänster som genom sin reglerande verkan stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten livsmedel. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster. Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en en fördjupad analys av Minskad övergödning gjorts. I fallet marin turism och rekreation kan minskad övergödning betraktas som en final ekosystemtjänst (fritidsfiske, bad, båtliv m.m.). För båda aktiviteterna krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts.

De användarvärden som realiseras inom sektorn marin turism och rekreation kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Estetiska värden eftersom detta är en intermediära ekosystemtjänster som stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten Rekreation. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster, i det här fallet är Rekreation. Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en fördjupad analys av ekosystemtjänsten Estetiska värden gjorts. För aktiviteterna inom marin turism och rekreation krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts. I tillägg representerar Estetiska värden icke-användarvärden, exempelvis existens- och arvsvärden. Dessa har inte kvantifierats i analysen.

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar följande, belastning inom parentes: Fiske och vattenbruk (Fysisk påverkan), Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (Fysisk påverkan och Föroreningar genom farliga ämnen), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri (Föroreningar genom farliga ämnen), Marin turism (Föroreningar genom farliga ämnen).

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar den huvudsakliga belastningen på ekosystemtjänsten från samtliga grupper av aktiviteter och sektorer är Tillförsel av näringsämnen och organiskt material.

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar följande, belastning inom parentes: Fiske och vattenbruk (Fysisk påverkan, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar), Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (Fysisk påverkan och Föroreningar genom farliga ämnen), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri (Fysisk påverkan), Marin turism (Fysisk påverkan).

Rapporteras ej

Rapporteras ej

Rapporteras ej

Rapporteras ej

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över nettoomsättning tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011). Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivå för Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Analysen av kostnaden för fortsatt miljöförsämring följer ekosystemtjänstapproachen som den beskrivs i WG ESA Guidance document. De marina ekosystemtjänster som analyseras följer den indelning som presenterats av Naturvårdsverket (Garpe 2008). Efter en analys av kopplingen mellan drivrafter och ekosystemtjänster väljs tre ekosystemtjänster ut för en fördjupad analys, dessa är: Biologisk mångfald, Minskad övergödning och Estetiska värden (Enveco Milöekonomi AB, 2012). Valet baseras på ekosystemtjänsternas relevans för de marina aktiviteterna och sektorerna men också på deras betydelse för övriga marina ekosystemtjänster. Analysen är huvudsakligen kvalitativ och kopplad dels till bedömningar över utvecklingen för de GES-indikatorer som identifierats som mest representativa för respektive ekosystemtjänst, och dels till BAU-scenarior som tagits fram för de drivkrafter och miljöbelastningar som bedöms påverka de berörda ekosystemtjänsterna.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har förädlingsvärde tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011) . Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivåför Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Analysen av nyttjandet av den marina miljön följer ekosystemtjänstapproachen som den beskrivs i WG ESA Guidance document. De marina ekosystemtjänster som analyseras följer den indelning som presenterats av Naturvårdsverket (Garpe 2008). Efter en analys av kopplingen mellan drivrafter och ekosystemtjänster väljs tre ekosystemtjänster ut för en fördjupad analys, dessa är: Biologisk mångfald, Minskad övergödning och Estetiska värden (Enveco Milöekonomi AB, 2012). Valet baseras på ekosystemtjänsternas relevans för de marina aktiviteterna och sektorerna men också på deras betydelse för övriga marina ekosystemtjänster. Analysen är huvudsakligen kvalitativ men som komplement till ekosystemtjänstapproachen redovisas även socio-ekonomiska indikatorer ( sysselsättning, nettoomsättning, fördlingsvärde, löner och i några fall sociala indikatorer(Havsmiljöinstitutet 2012)) för de aktiviteter/branscher som identifierats i de båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön. Ekonomisk statistik har tagits fram för 2009 för alla redovisade aktiviteter (SCB 2011 och 2012) med undantag för Marin turism och rekreation, här gäller uppgifterna för 2010. Den marina delen av turismsektorn har definierats med hjälp av GIS-analys (Resurs AB, 2011). Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har sysselsättningsstatistik tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011) . Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivåför Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har sysselsättningsstatistik tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över nettoomsättning tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011). Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Social analys-fallstudie över torskfiske. Huvudsyftet med en social analys är att samla information relevant för havsmiljöförvaltning och intressenter som kan komma att påverkas i regionen. Syftet med den sociala analysen i den inledande bedömningen är därför att beskriva utgångsläget i samhället avseende olika gruppers behov och nyttjande av de marina resurserna, hur grupper påverkas av miljöproblem i havet och åtgärdandet av dessa, samt allmänhetens attityder till havets resurser och miljötillstånd. Selektivt överuttag av torsk leder till att betydelsen av torsk som mat- och rekreationsfisk riskerar att minska eller försvinna. Detta påverkar yrkesfisket som näring, enskilda yrkesfiskare, beredningsindustrin och restaurangbranschen och också enskilda hushåll. Fiskeverksamheten som del i det marina kulturarvet i kustsamhällen förändras.

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över lönekostnader tagits fram för sektorerna Sjöfart Hamnar, Farleder, Fiske, vattenbruk och Båtliv (SCB 2011). Av sekretesskäl har statistik bara kunnat redovisas på nationell nivå för Energisektorn. Samma sak gäller för delar av sektorn Industrianläggningar med direkt belastning på havet. Uppgifterna har räknats om till 2012 års penningvärde (KPI, konsumentprisindex), och uttrycks i €, omräkningskurs 8,73SEK/€ (2012-12-14).

Inom båda förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön har statistik över lönekostnader tagits fram för sektorn Marin turism och rekreation (Resurs AB 2011).

Social analys-fallstudie över fosfor. Övergödningen ger en lång rad effekter i samhället, varav en del är direkt synliga och andra är osynliga eller indirekta. Synliga och direkta effekter av övergödning är ökad algtillväxt och algblomningar, vilka kan ge dålig lukt, förändra landskapsbilden samt förändra ekosystem. Detta påverkar de grupper som nyttjar havet och kustzonen för rekreation (småbåtsägare, badande, fritidsfiskare, fågelskådare etc.) samt grupper av näringsidkare inom besöksnäringen samt boende. Vid algblomning kan människor och djur som kommer i kontakt med vattnet få olika besvär (klåda, utslag, ögonbesvär, illamående, kräkningar och diarréer). Övergödning kan också leda till minskad tillgång på fisk, vilket drabbar en rad aktörer; förutom fiskare även beredningsindustri, boende, konsumenter m.fl.

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Economic and social analysis for the initial assessment for the Marine Strategy Framework Directive: A guidance document. European Commission, DG Environment, Working Group on Economic and Social Assessment (WGESA), 21 December 2010. Garpe, K., 2008, Ecosystem series provided by the Baltic Sea and Skagerrak. Report 5873, Naturvårdsverket. Enveco Miljöekonomi, 2012. An ecosystem service approach to analyze marine human activities in Sweden – a synthesis for the Economic and Social analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directiv Enveco Miljöekonomi, 2012. An ecosystem service approach to analyze marine human activities in Sweden – a synthesis for the Economic and Social analysis of the Initial Assessment of the Marine Strategy Framework Directiv.(Publicering planerad till januari 2013). SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) SCB, 2012a, PM Metodbeskrivning - Havsnära verksamheter med inverkan på den marina miljön, SCB beteckning: 211925/8619082. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) SCB, 2012b, PM Metodbeskrivning – Havsnära verksamheter inom marina sektorn tillsammans med jord- och skogsbruk med inverkan på den marina miljön, SCB beteckning: 8701559/215100. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten) Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5. Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5.

SCB, 2011, Studie maritima branscher, SCB beteckning: 211819/8618639. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Resurs AB, 2011. Havsturismen i Sverige 2010: Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i och vid havsvatten i Sverige 2010. Resurs AB, Stockholm. (Ej publicerad men tillgänglig genom Havs- och vattenmyndigheten)

Havsmiljöinstitutet 2012, Social analys - en havsrelaterad samhällsanalys, Havs- och vattenmyndighetens rapport 2012:5.

Upp till 15 procent av världens sjötransporter seglar på Östersjön, som är ett av de tätast trafikerade haven i världen. I Östersjön är området norr om Bornholm den mest trafikerade farleden för fartyg på väg till och från Bottniska viken och Finska viken. De senaste fem åren har runt 50 000 fartyg passerat där årligen. Ungefär 20 000 fartyg passerar sedan årligen väster om Gotland på väg mot de norra delarna av Östersjön och 27 000 fartyg passerar öster om Gotland. Sjöfartssektorn förväntas ha en fortsatt tillväxt både vad gäller godsvolym och fartygsstorlek.

Det finns ungefär 50 allmänna hamnar längs med hela den svenska kusten. De fem största hamnarna (Göteborg, Brofjorden, Trelleborg, Malmö och Luleå) hanterar ungefär hälften av allt gods som transporteras till havs. Hamnarna i Östersjön är mer diversa. I Sydsverige (Skåne och Blekinge) hanteras en femtedel av den totala godshanteringen inklusive drygt hälften av allt rorogods. Flera av de större färjehamnarna ligger i Sydsverige. Hamnarna vid Ostkusten, Öland och Gotland samt Mälaren hanterade tillsammans huvuddelen av resterande gods med andelen 37 procent. Det fanns inte något dominerande godsslag i detta stora område. En betydande andel av godshanteringen i Stockholm utgjordes av rorogods. Det hanterades jämförelsevis stora andelar torrbulkgods (som malm, kol och jordbruksprodukter) i områdena Östra Mellansverige, Småland samt Övre Norrland. De norra delarna av regionen domineras av Luleå hamn som är Sveriges femte största hamn.

Sverige har EU:s längsta sammanhållna kuststräcka och omges av flera havsområden i vilka svenskt yrkesfiske och fritidsfiske sker. De havsområden som angränsar till Sveriges kust är Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. Svenskt fiske har även tillträde till Nordsjön och Norska havet. Den svenska fiskeflottan bestod år 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1495 licensierade yrkesfiskare som bedrev fiske till havs. Av de yrkesfiskare som fiskar i havet finns cirka 51 procent på västkusten, 22 procent på sydkusten och 27 procent på ostkusten. Flottan utgörs till stor del av regionalt anpassade flottor bestående av mindre fartyg som främst opererar i sitt närområde och som landar sina fångster i eller i närheten av sin hemmahamn. Förutom de regionala flottorna förekommer också en mer rörlig sådan bestående av större fartyg, vilka huvudsakligen har hemmahamn på västkusten. Dessa riktar sitt fiske mot flera arter och bestånd. Några av dem är specialiserade på pelagiskt fiske medan andra riktar sitt fiske mot bottenlevande fisk. Fartyg under 12 meter står i genomsnitt för drygt 80 procent av den totala flottan. Den svenska fiskberedningsindustrin bestod år 2009 av 217 företag av varierande storlek med en omsättning på nära fem miljarder kronor och totalt ca 1700 anställda. Sektorn består både av små familjeföretag som bereder fisk av råvara från eget fiske till stora industrier som köper råvara från svenska och utländska fiskeföretag. Ungefär 80 procent av råvaran importeras, främst från Norge. Företagen tillverkar en rad olika produkter där de ekonomiskt mest viktiga produkterna är framställda av sill och torsk men även produkter beredda av skarpsill, lax, makrill och räka är viktiga. Vattenbrukssektorn i Sverige består till större delen av små företag med få heltidsanställda samt av ett mindre antal större företag till viss del ägda av utländska bolag. De senaste åren har små odlingar i allt högre grad klustrats till större företagsenheter där de fyra största företagen står för ca 50 % av Sveriges totala vattenbruksproduktion. De flesta företagen finns på landsbygden och bidrar till att skapa arbetstillfällen och utveckling på landsbygden. Under 2009 bedrev 208 företag med totalt 242 anställda vattenbruksproduktion i Sverige. Både mat- och sättfisk samt kräftor, musslor och ostron odlades. Den dominerande arten, både när det gäller vikt och värde, var regnbåge.

För att underhålla samt konstruera nya farleder och hamnar krävs ibland muddring. Muddermassorna i Nordsjöregionen varierade mellan 31 600 och 170 400 ton torrvikt per år under perioden 2005-2009. Under samma period varierade muddermassorna i Östersjön mellan 19 000 och 460 000 ton torr-vikt. Under 2010 fanns det 95 företag i sektorn vattenbyggnadsentreprenörer med en sammanlagd nettoomsättning på 873 miljoner kronor och 465 anställda.

Antalet sjödugliga fritidsbåtar ägda av personer bosatta i Sverige är ungefär 881 000, av vilka 47 procent har hemmahamn i marina vatten. Det finns alltså ungefär 414 000 fritidsbåtar med hemmahamn i vatten som omfattas av havsmiljödirektivet.

Totalt har 85 svenska kommuner en kuststräcka mot Havet. Det saknas en etablerad exakt definition av vad som ska räknas in som kustnära turism. För att beräkna turismen i angivna områden har sektorn delats upp i flera underrubriker eftersom det finns olika typer av underlag för var och en av dessa. Dessa underrubriker är följande: Kryssningstrafik, Övrig kommersiell båttrafik, Fritidsbåtar, Fritidshus, Kommersiellt boende, Övrigt boende, Dagbesök

Offshoresektorn består av verksamheter relaterade till oceantransport och oljeutvinning. Sektorn består i Sverige huvudsakligen av teknikkonsulter som arbetar med exempelvis ritning och design av oljeriggar. En uppskattning av sektorn bygger på ungefär 150 företag med en omsättning på totalt 1 miljard. Regional uppdelning saknas.

Marinor, eller småbåtshamnar, inkluderar mindre hamnar för fritidsbåtar. Småbåtshamnar finns längs med hela kusten och i de större sjöarna. Det finns över 1500 fritidsbåthamnar i Sverige varav 450 är klassificerade som gästhamnar. Antalet båtnätter i gästhamnarna under 2010 var drygt en halv miljon med i i genomsnitt knappt tre personer per båt. I antalet båtnätter inkluderas fritidsbåtar registrerade både i Sverige och utomlands. Fritidsbåtar registrerade utanför Sverige kommer vanligen från Norge, Danmark, Finland eller Tyskland. Båtturismen är starkt säsongsberoende. Även om antalet gästnätter under sommaren är betydande så är den vanligaste övernattnings-platsen för båtturister naturhamnar. Uppskattningsvis gjordes drygt fem miljoner övernattningar (båtnätter) i naturhamnar under 2010.

I Sverige finns tio kärnkraftsreaktorer i drift, fördelade på de tre kärnkraftverken i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Verken i Forsmark och Oskarshamn har tre reaktorer vardera och i Ringhals finns fyra reaktorer. Tillsammans står dessa för cirka hälften av Sveriges elförsörjning, knappt 70 TWh per år. Kärnkraftverken använder havsvatten som kylvatten och räknas därmed in som en verksamhet som är beroende av havet. Vindkraften har under det senaste decenniet ökat markant i omfattning. År 2011 var nettoproduktionen för vindkraft 6,1 TWh och uppgick därmed till 4,2 procent av Sveriges totala nettoproduktion. Den landbaserade vindkraften stod här för 5,6 TWh och den havsbaserade för 0,5 TWh. Antalet havsbaserade vindkraftverk uppgick då till 65 stycken med en sammanlagd kapacitet på ca 130 MW. För närvarande finns alla tre vindkraftsparkerna i Östersjön. Det har medgetts tillstånd till en vindkraftspark i Nordsjöområdet.

Av punktkällorna är industri den klart största källan till kadmium (Cd) och bly (Pb) (mer än 90 %) medan för koppar (Cu), fördelas punktkällorna mer jämt mellan kommunala avloppsreningsverk och industri (cirka 30 respektive 60 %). Både kadmium (Cd) och koppar (Cu) har störst belastning från punktkällor i norra Sverige medan Nickel (Ni) har relativt jämn fördelning av belastning av punktkällor för alla vattendistrikt. Kvicksilver (Hg) har störst belastning från punktkällor i södra Sverige. Utsläppen av farliga ämnen förutsågs av vattenmyndigheterna öka under perioden fram till 2015. Detta främst beroende på en förutspådd tillväxt hos branscher där hantering, utsläpp och läckage av farliga ämnen förekommer. Baserat på ovanstående, samt det generella antagandet om fortsatt industriell tillväxt, antas tillförseln av farliga ämnen från landbaserade aktiviteter öka under perioden fram till 2020.

Ej rapporterat

Trenden bygger till stor del på den prognos som togs fram av vattenmyndigheterna 2009 för arbetet med åtgärdsprogram för god ekologisk och kemisk status inom ramdirektivet för vatten.

Branscher som omfattas är: reguljär passagerar trafik, icke reguljär passagerartrafik, reguljär godstrafik, icke reguljär godstrafik, skeppsvarv, reparationsvarv för fartyg och båtar, fartygs och skeppsmäklerieri, skeppsklarering.

Branscher som omfattas är Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport och Hamngodsterminaler.

Följande branscher ingår: Bentisk (demersal) trål, Pelagisk trål, Passiva redskap (garn, krok, m.m.), Fiskberedningsindustri,Tågvirkes- och bindgarnsindustri samt Vattenbrukare

Bransöchen omfattar vattenbyggnadsentreprenörer.

I branschen ingår: Skeppsvarv och båtbyggerier, Fritidsbåtbyggerier, Båt- och båttillbehörshandel samt Industri för motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon: tillverkning av båtmotorer, Ingen trend för denna bransch har rapporterats.

I branschen ingår kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa data fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Förädlingsvärdet som redovisas för energisektorn är det totala värdet på nationella nivå.

I sektorn ingår följande branscher: Massa-, pappers- och pappers-varuindustri, Raffinaderier, kemi- och läkemedelsind., Stål- och metallverk. Av datasekretesskäl kunde inte statistik för branschen Raffinaderier, kemi- och läkemedelsind. presenteras fördelat på förvaltningsområdena.

Branscher som omfattas är: reguljär passagerar trafik, icke reguljär passagerartrafik, reguljär godstrafik, icke reguljär godstrafik, skeppsvarv, reparationsvarv för fartyg och båtar, fartygs och skeppsmäklerieri, skeppsklarering. Antalet heltidsekvivalenter uppgår till 6920 för år 2009.

Branscher som omfattas är Hamnföretag och andra serviceföretag till sjötransport och Hamngodsterminaler. Antalet heltidsekvivalenter uppgår till 2577 för år 2009.

Följande branscher ingår: Bentisk (demersal) trål, Pelagisk trål, Passiva redskap (garn, krok, m.m.), Fiskberedningsindustri,Tågvirkes- och bindgarnsindustri samt Vattenbrukare. Antalet anställda heltidsekvivalenter var under 2009 565.

Branschen omfattar vattenbyggnadsentreprenörer. Antalet heltidsekvivalenter inom branschen var 208 under 2009.

I branschen ingår: Skeppsvarv och båtbyggerier, Fritidsbåtbyggerier, Båt- och båttillbehörshandel samt Industri för motorer och turbiner utom för luftfartyg och fordon: tillverkning av båtmotorer, Ingen trend för denna bransch har rapporterats. Antalet heltidsekvivalenter i branschen 2009 var 565.

Under 2010 var antalet heltidsanställda inom marin turism och rekreation i Östersjöområdet 27 074.

I branschen ingår kärnkraft och havsbaserad vindkraft. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa data fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Antalet anställda som redovisas för energisektorn, 3 462, är det totala antalet på nationella nivå.

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort). Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Nettoomsättningen som redovisas för offshorebranschen är det totala värdet på nationella nivå.

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort).

Nettoomsättning: Med nettoomsättning avses intäkter från företagens huvudsakliga rörelse för sålda varor och utförda tjänster. Den nettoomsättning som publiceras är exklusive punktskatter och dessutom justerad för merchanting (d.v.s. intäkter från varor som såväl tillverkas/köps som säljs utomlands utan att passera rikets gränser har räknats bort). Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Nettoomsättningen som redovisas för energisektorn är det totala värdet på nationella nivå.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade.

Övergödningen ger en lång rad effekter i samhället, varav en del är direkt synliga och andra är osynliga eller indirekta. Synliga och direkta effekter av övergödning är ökad algtillväxt och algblomningar, vilka kan ge dålig lukt, förändra landskapsbilden samt förändra ekosystem. Detta påverkar de grupper som nyttjar havet och kustzonen för rekreation (småbåtsägare, badande, fritidsfiskare, fågelskådare etc.) samt grupper av näringsidkare inom besöksnäringen samt boende. Vid algblomning kan människor och djur som kommer i kontakt med vattnet få olika besvär (klåda, utslag, ögonbesvär, illamående, kräkningar och diarréer). Övergödning kan också leda till minskad tillgång på fisk, vilket drabbar en rad aktörer; förutom fiskare även beredningsindustri, boende, konsumenter m.fl.

Lönekostnad: Kostnader för löner och andra ersättningar. Sociala kostnader och andra personalkostnader är exkluderade. Av datasekretesskäl har det inte varit möjligt att redovisa nettoomsättningen fördelat på de två förvaltningsområden Nordsjön och Östersjön. Lönekostnaderna som redovisas för energisektorn är den nationella totalen.

Inga uppgifter rapporteras när det gäller historisk utveckling för sjöfartssektorn. Det har inte varit möjligt att definiera var den maritima delen av sjöfartens ekonomi tar slut och när "inlandsekonomin" tar vid. Arbetet med avgränsningen kommer att fortsätta under de kommande åren i samarbete med SCB. Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Det har inte varit möjligt att definiera var den maritima delen av hamnarnas ekonomi tar slut och när "inklandsekonomin" tar vid. Arbetet med avgränsningen kommer att fortsätta under de kommande åren i samarbete med SCB. Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Ingen statistik över produktionsvärde har redovisats. Cost of degradation och Dependencies redovisas i ekosystemtjänstdelen.

Belastningen från sjöfatren utgörs av marint avfall, tillförsel av syntetiska och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av organiskt material samt införande av främmande arter och omflyttning av arter.

Den belastning på den marina miljön som uppstår till följd av hamnverksamhet är kvävning och tillslutning, förändring i igenslamning, tillförsel av syntetiska och ickesyntetiska ämnen samt tillförsel av gödningsmedel

Belastningen från fisket utgörs av Abrasion, tilförsel av marint avfall samt den biologiska störningen som det selektiva uttaget av arter medför.

Belastning från sektorn båtliv har inte rapporterats separat.

Den miljöbelastning som resulterar från marin turism och rekreation kan delas upp i tre kategorier: dels den belastning som uppstår genom aktiviteter med fokus på fritidsfiske (selektivt uttag av arter, införande av främmande arter och omflyttning av arter), dels den belastning som sker genom aktiviteter med fokus på användandet av båt eller fartyg (marint avfall, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material, selektivt uttag av arter, införande av främmande arter och omflyttning av arter), och slutligen den belastning som uppstår till följd av övriga aktiviteter inom marin turism och rekreation (marint avfall, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen, tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material).

Offshore i Sverige handlar endast om konsulttjänster från svenska företag i andra länders havsområden.

Belastningen från marinorna bedöms vara densamma som belastningen från hamnar, dvs. : Kvävning och tillslutning, förändring i igenslamning, tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen och tillförsel av gödningsmedel.

Belastningen från energisektorn utgörs av Kvävning och tillslutning, Undervattensbuller, Betydande ändringar av temperaturförhållanden samt Tillförsel av radionukleider.

Den kustnära industrins belastning på den marina miljön utgörs huvudsakligen av tillförsel av syntetiska- och ickesyntetiska ämnen samt tillförsel av gödningsmedel samt organiskt material.

Ekosystemtjänsten biologisk mångfald är närmast kopplad till deskriptor D1 – Biologisk mångfald men har också stor betydelse för D2-Främmande arter, D4-Marina näringsvävar, D6–Havsbottnens integritet samt D8–Främmande arter. Med utgångspunkt från observationer som indikerar att det pågår en alarmerande snabb förlust av biologisk mångfald skattar Garpe (2008) statusen för ekosystemtjänsten Biologisk mångfald till att vara Moderat samtidigt som nivån av hot mot ekosystemtjänsten bedöms vara Hög. I tillägg bedöms flera marina arter vara hotade. Kunskapen om betydelsen som dessa arter har för ekosystemen är fortfarande okända. Sammanfattningsvis bedöms därför statusen på ekosystemtjänsten Biologisk mångfald vara otillräcklig för Nordsjön och Östersjön. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk fångad av svenska fartyg. Värdet i första försäljningsledet uppgick till knappt €108 miljoner. Inom sektorn marin turism och rekreation var nettoomsättning 2009 i Östersjöområdet €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Biologisk mångfald skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras.

Minskad övergödning är främst kopplad till deskriptor D5 – Övergödning men även till D3 – Populationer av kommersiellt nyttjade fiskar och skaldjur. I sin utvärdering av statusen på ekosystemtjänsten Minska övergödning skattade Garpe (2008, s. 80) den till att vara god i Östersjön och i Nordsjön med argumenten att mänskliga aktiviteter inte påverkar tillgången till Minska övergödning och att de organismer som tar hand om överskottet av näringsämnen för närvarande inte är hotade. Vad som talar emot denna slutsats är de påtagliga övergödningseffekter, som exempelvis återkommande blomningar av cyanobakterier, som visar att ekosystemens förmåga att hantera de nuvarande koncentrationerna av näringsämnen inte är tillräcklig för samhällets behov. Exempelvis skulle förmodligen statusen på Minskad övergödning vara bättre om populationen av toppredatorer som torsk i den marina näringsväven kunde återställas till avsevärt högre nivåer än de nuvarande. Exempelvis visar Österblom et al. (2007) att ett ekosystem i Östersjön som på grund av övergödning och överfiske av torsk domineras av sillarter (clupeider) skulle drabbas av ett förvärrat tillstånd med avseende på övergödning. Slutsatsen blir att tillgången på Minskad övergödning i nuläget inte är tillräcklig för att effekterna från övergödningen skall kunna betraktas som acceptabla och att statusen för ekosystemtjänsten Minskad övergödning uppskattas vara otillräcklig för både Östersjön och Nordsjön. Under 2009 landades knappt 200 000 ton fisk fångad av svenska fartyg. Värdet i första försäljningsledet uppgick till knappt €108 miljoner. Inom sektorn marin turism och rekreation var nettoomsättning 2009 i Östersjöområdet €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Minskad övergödning skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras. Ekosystemtjänsten Minska övergödning representerar också avsevärda icke-kommersiella användarvärden. Värdet av minskad tillförsel av näringsämnen till Östersjön skattas exempelvis i Turner et al. (1999) till 4,5 miljarder euro.

Ekosystemtjänsten Estetiska värden bedöms främst vara kopplad till D8 – Förorenande ämnen och D10 – Marint avfall. Kopplingar finns också till D1 – Biologisk mångfald och D5 – Övergödning. Ekosystemtjänsten innebär tillhandahållandet av för människan estetiska värden som exempelvis skönhet men också tystnad, värden som kan uppskattas av såväl turister som boende och ägare av fritidshus. Rent vatten, en mångfald av både djur- och växtarter, en känsla av renhet och tystnad är viktiga attribut. Utöver marint avfall och effekter från övergödning utgör även havsbaserade vindkraftsparker, stranderosion, oljespill och tillbakagång av värdefulla arter andra faktorer som bedöms ha en negativ effekt på ekosystemtjänsten Estetiska värden. Den övergripande statusen på Estetiska värden bedöms till moderat på grund av den omfattande exploatering som pågår i många kustområden. Det förekommer emellertid stora lokala skillnader och med tanke på ovanstående resonemang om marint avfall skattas statusen på Estetiska värden till lokalt otillräcklig i både Östersjön och Nordsjön. När det gäller oljespill finns det också en tidsaspekt att beakta eftersom effekterna på de estetiska värdena från ett oljeutsläpp kan förväntas försvinna efter sanering och/eller genom naturliga processer som utspädning och nedbrytning. Ekosystemtjänsten har en avgörande betydelse för aktiviteterna inom sektorn marin turism och rekreation. I Nordsjöområdet uppgick nettoomsättningen 2010 till €3916 miljoner. Utan ekosystemtjänsten Estetiska värden skulle inte dessa användarvärden kunna realiseras.

De användarvärden som realiseras inom fiskerinäringen kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Biologisk mångfald eftersom detta är en av flera intermediära ekosystemtjänster som stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten livsmedel. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster, i det här fallet livsmedel (fisk). Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en en fördjupad analys av Biologisk mångfald gjorts. I fallet marin turism och rekreation kan Biologisk mångfald också betraktas som en final ekosystemtjänst (fritidsfiske, fågelskådning m.m.). För båda aktiviteterna krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts. I tillägg representerar Biologisk mångfald icke-användarvärden, exempelvis existens- och arvsvärden. Dessa har inte kvantifierats i analysen.

De användarvärden som realiseras inom fiskerinäringen kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Minskad övergödning eftersom detta är en av flera intermediära ekosystemtjänster som genom sin reglerande verkan stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten livsmedel. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster. Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en en fördjupad analys av Minskad övergödning gjorts. I fallet marin turism och rekreation kan minskad övergödning betraktas som en final ekosystemtjänst (fritidsfiske, bad, båtliv m.m.). För båda aktiviteterna krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts.

De användarvärden som realiseras inom sektorn marin turism och rekreation kan inte i sin helhet tillskrivas ekosystemtjänsten Estetiska värden eftersom detta är en intermediära ekosystemtjänster som stödjer och bidrar till den försörjande ekosystemtjänsten Rekreation. För att undvika dubbelräkning bör ekonomisk värdering av ekosystemtjänster fokusera på finala ekosystemtjänster, i det här fallet är Rekreation. Det är emellertid viktigt att också beskriva betydelsen av de intermediära ekosystemtjänsterna, av det skälet har en fördjupad analys av ekosystemtjänsten Estetiska värden gjorts. För aktiviteterna inom marin turism och rekreation krävs utöver det naturkapital som tillgodoses genom ekosystemtjänsten också humankapital och tillverkat kapital. Hur stor del av samhällsnyttan som kan tillskrivas ekosystemtjänsten har inte utretts. I tillägg representerar Estetiska värden icke-användarvärden, exempelvis existens- och arvsvärden. Dessa har inte kvantifierats i analysen.

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar följande, belastning inom parentes: Fiske och vattenbruk (Fysisk påverkan), Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (Fysisk påverkan och Föroreningar genom farliga ämnen), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri (Föroreningar genom farliga ämnen), Marin turism (Föroreningar genom farliga ämnen).

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar den huvudsakliga belastningen på ekosystemtjänsten från samtliga grupper av aktiviteter och sektorer är Tillförsel av näringsämnen och organiskt material.

Analysen över belastningen på ekosystemtjänsten har gjorts genom att de relevanta aktiviteterna/sektorerna första delats in i fyra grupper: Fiske och vattenbruk, Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (inkl. båt/fartyg), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri och Marin turism (exkl. användandet av båt/fartyg). Respektive grupps huvudsakliga belastning i termer av Fysisk påverkan, Föroreningar genom farliga ämnen, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar har sedan undersökt. Analysen visar följande, belastning inom parentes: Fiske och vattenbruk (Fysisk påverkan, Tillförsel av näringsämnen och organiskt material och Biologiska störningar), Sjöfart, hamnar och marin turism och rekreation (Fysisk påverkan och Föroreningar genom farliga ämnen), Aktiviteter i inlandet och kustnära industri (Fysisk påverkan), Marin turism (Fysisk påverkan).

Rapporteras ej

Rapporteras ej

Rapporteras ej

Rapporteras ej