Abrasion genom trålning orsakar sannolikt skador på olika typer av djupa bottnar. Detta sker till exempel genom att känsliga och långlivade arter slås ut. Detta kan innebära en förskjutning mot färre och mera toleranta arter. Problemen kring effekterna av trålning beskrivs också och lyfts fram i både OSPARs och HELCOMs bedömningar (OSPAR 2010a och HELCOM 2010a).

Den biologiska störning som orsakas av fisket innefattar även oönskad bifångst av känsliga arter som marina däggdjur och fåglar. Gemensamt för dessa arter är att de har förhållandevis stor kroppsstorlek, sen könsmognad och liten reproduktionskapacitet, vilket gör dem utsatta för oselektiva fisken och begränsar arternas förmåga till återhämtning från fiskeriinducerad dödlighet.

Den senaste analysen inom HELCOM, HELCOM HOLAS 2010, visar tydligt de viktigaste faktorerna som påverkar Östersjöns övergripande tillstånd. Enligt denna är den enskilt viktigaste belastningen uttag av arter vid fiske (trålning, garnfiske, bottentrålning). Generellt innebär uttaget av fisk och skaldjur alltid att energi och närings-ämnen avlägsnas ur de marina födovävarna. Rumsliga mönster samt tidstrender i uttaget kan därför vara en relevant påverkansindikator att ta hänsyn till när statusen hos födovävar bedöms. Ur ett ekosystemperspektiv kan ett selektivt fiske ha stora effekter på hela näringsväven då ett omfattande fiske på en trofisk nivå kan ge upphov till kaskadeffekter i födoväven eller förändra födobasen för högre trofinivåer. Ett exempel på detta är Östersjön där fisket efter toppredatorn torsk har fått konsekvenser för näringsväven så att bytesfisk (skarpsill) ökar, djurplankton som en konsekvens minskar, vilket i slutändan kan ge en ökad frekvens av algblomningar.

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Det finns brister i det statistiska underlaget, men i allmänhet anses fritidsfiskets effekter på fiskbestånden vara små, särskilt när fritidsfisket bedrivs med handredskap, som fångar en fisk i taget. Fritidsfisket tenderar också att bedrivas över ett större område vilket gör det totala uttaget mer utspritt. I vissa områden och för vissa arter kan fritidsfisket utgöra en betydande del av fångsterna och det kan då behövas andra verktyg för att skatta uttaget.

Se InfoGaps

Indikatorer finns ännu inte utvecklade.

Indikatorer finns ännu inte utvecklade.

Se InfoGaps

Inte relevan

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Se InfoGaps

Enligt svensk fiskerilagstiftning är allt fiske som inte sker med stöd av yrkesfiskelicens eller enskild rätt att beteckna som fritidsfiske. Detta fiske kan bedrivas såväl med handredskap som med en begränsad mängd redskap av annan typ, i första hand nät och burar. Termen sportfiske brukar användas för fisket som sker med handredskap. Totalt 1 miljon personer bosatta i Sverige fiskade vid minst ett tillfälle under 2006 (Fiskeriverket 2009b). Antalet fiskedagar uppgick till närmare 13,8 miljoner varav antalet fiskedagar i haven uppgick till knappt fem miljoner. Fler män än kvinnor fiskar på sin fritid och i genomsnitt fiskar männen fler dagar per år. Störst andel fiskande bland befolkningen finns i Norrlands inland följt av Norrlandskusten och Norra Götalands- och Svealands inland. Av allt fritidsfiske sker 50 procent av fisket inom tre mil från bostaden och 80 procent av allt fiske sker inom tio mil. Huvuddelen av utövarna uppger att syftet med fritidsfisket är rekreation, naturupplevelser, social gemenskap och fångst av fisk för egen konsumtion. För mer information, se även Fritidsfiske och fritidsfiskebaserad verksamhet (Fiskeriverket 2008b). De generellt sett viktigaste arterna, räknat i fångstmängd, är gädda och abborre. Vad gäller antalet utövare är för fiske med handredskap arterna abborre, gädda, öring och makrill mest betydelsefulla. För fiske med mängdfångande redskap är sötvattenskräftor, abborre, gädda, mörtfiskar och sik viktigast.

Den svenska fiskeflottan bestod år 2010 av 1358 registrerade fiskefartyg och 1495 licensierade yrkesfiskare som bedrev fiske till havs. Av de yrkesfiskare som fiskar i havet finns cirka 51 procent på västkusten, 22 procent på sydkusten och 27 procent på ostkusten. Flottan utgörs till stor del av regionalt anpassade flottor bestående av mindre fartyg som främst opererar i sitt närområde och som landar sina fångster i eller i närheten av sin hemmahamn. Fartyg under 12 meter står i genomsnitt för drygt 80 procent av den totala flottan. Det selektiva uttaget av arter har här delats upp i pelagiska och demersala arter. De viktigaste två arterna i det svenska pelagiska fisket är sill och skarpsill, dessa fångas i huvudsak med pelagiska flyttrålar (dvs. genom trålning utan bottenkontakt). De största landningarna av pelagiska arter härstammar från de centrala södra delarna av Östersjön. Det demersala fisket i Östersjön är huvudsakligen inriktat på torsk och är det ekonomiskt sett viktigaste svenska fisket. Torsken fångas framför allt med trål (bottentrål och flyttrål), garn (nät) och krok (långrev). De största landningarna av demersala arter härstammar från Hanöbuktsområdet i Östersjön (figur 3.40). För perioden 2007-2009 finns VMS-data (Vessel Monitoring System) för cirka 70 procent av det svenska antalet bottentråltimmar i Östersjön. Bottentrålning i Bottenhavet och Bottenviken sker i anslutning till svenska kusten. I Egenliga Östersjön sker ett relativt intensivt bottentrålfiske efter sill och skarpsill i mindre områden strax norr om Öland och öster om Gotland. Det huvudsakliga bottentrålfisket, riktat mot torsk, är dock lokaliserat söder om Skånes och Blekinges kuster, längs djupkanterna runt Arkonabassängen och Bornholmsdjupet. Utbredningen begränsas delvis av de syrefattiga djupområdena. Ett intensivt trålfiske sker också i gränsområdet mellan svensk, dansk och polsk ekonomisk zon i de centrala delarna av södra Östersjön (figur 3.6b). Med avseende på antal tråltimmar minskar bottentrålning i det svenska fisket generellt, undantaget norra Östersjön (Bottniska viken), som ligger stabilt under 10 000 tråltimmar per år. Under samma period har antalet tråltimmar i södra Östersjön mer än halverats, från 80 000 timmar till 40 000 timmar. Den totala fiskeansträngningen i bottentrålfisket efter torsk i Östersjön visar att fisket har mer än halverats under perioden 2005-2010.

Inte relevant då skaldjur inte fiskas kommersiellt i Östersjön

Abrasion genom trålning orsakar sannolikt skador på olika typer av djupa bottnar. Detta sker till exempel genom att känsliga och långlivade arter slås ut. Detta kan innebära en förskjutning mot färre och mera toleranta arter. Problemen kring effekterna av trålning beskrivs också och lyfts fram i både OSPARs och HELCOMs bedömningar (OSPAR 2010a och HELCOM 2010a).

En vid definition av bifångst är att all fångst som sker utöver det som är målarten för en fiskeoperation betecknas som bifångst. Man kan dock urskilja fyra huvudtyper av bifångster: Fångst av andra arter än målarten, men som har kommersiellt värde och landas. Fångst av kommersiella arter som inte kan landas på grund av att de understiger minimimått eller för vilket fartyget inte har någon kvarvarande kvot. Fångster av fisk och andra bottenorganismer som inte är avsiktliga och inte har något kommersiellt värde. Fångster av fågel och däggdjur som inte är avsiktliga. Mängden utkast i ett fiske är en följd av fördelningen av arter och storlekar på fiskeplatsen, fiskarens beteende det vill säga val av tid, plats och redskap samt art- och storleksselektiviteten i de redskap som används (tabell 3.5). Utkastproblematiken är därför olika accentuerad i olika fisken men varierar också i tid och rum. Problemet är kvantitativt sett störst inom fisken med finmaskiga bottentrålar avsedda att fånga småvuxna arter, såsom räkor och havskräftor i våra vatten, där huvudparten av den totala fångsten av fisk, skaldjur och andra ryggradslösa djur vanligen kastas överbord. Även om bifångstmängderna i många andra fisken inte är lika stora kan de ändå hota svaga populationer av fisk, ryggradslösa djur, fåglar och marina däggdjur. Bifångst av våra tre sälarter gråsäl, knubbsäl och vikare är i storleksordningen hundratals djur per art och år. För tumlare är siffran högst osäker, men avsevärt lägre än antalet sälar. Årligen drunknar i storleksordningen tusentals fåglar varav mellanskarv utgör en betydande del (Naturvårdsverket 2007).

Såväl OSPARs som HELCOMs bedömningar i QSR 2010 och HOLAS-rapporterna pekar ut fiske som en av de stora belastningarna som påverkar miljötillståndet i havet. Mera utförliga beskrivningar av effekterna går att finna i dessa rapporter. Generellt innebär uttaget av fisk och skaldjur alltid att energi och näringsämnen avlägsnas ur de marina födovävarna. Rumsliga mönster samt tidstrender i uttaget kan därför vara en relevant påverkansindikator att ta hänsyn till när statusen hos födovävar bedöms Ur ett ekosystemperspektiv kan ett selektivt fiske ha stora effekter på hela näringsväven då ett omfattande fiske på en trofisk nivå kan ge upphov till kaskadeffekter i födoväven eller förändra födobasen för högre trofinivåer. Ett exempel på detta är Östersjön där fisket efter topppredatorn torsk har fått konsekvenser för näringsväven så att bytesfisk (skarpsill) ökar, djurplankton som en konsekvens minskar, vilket i slutändan kan ge en ökad frekvens av algblomningar. I figuren 3.41 redovisas totala landningar av pelagiska och demersala arter under åren 2004-2010. Som framgår av figuren så ligger de stora uttagen av fisk och skaldjur i det pelagiska fisket. De landade svenska kvantiteterna är ungefär dubbelt så stora i Östersjön som i Nordsjön, från både det pelagiska och demersala fisket. Det föreligger inte någon tydlig trend över tid i det totala uttaget av pelagiska eller demersala arter i vare sig Östersjön eller Västerhavet.

Inte relevant då skaldjur inte fiskas kommersiellt i Östersjön

NotReported

NotReported

NotReported

NotReported

Unknown_NotAssessed

75-100%

Inte relevant

Unknown_NotAssessed

1

Inte relevant

3

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.

De kriterier enligt kommissionsbeslutet (2010/477EU) som är relevanta för selektivt uttag av arter är 3.1, 3.2, 3.3, och 6.2, men även kriterier under deskriptorerna 1 och 4 är relevanta. Svenska indikatorer är inte utvecklade. Relevant data per fartygsklass vad gäller antal fiskefartyg, tonnage, kilowattdagar, fångster och fångstområden samlas in under DCF via loggbok, VMS, ombord- och hamnprovtagning. I den inledande bedömningen rapporterades dock inte informationen på denna detaljnivå. Detta kommer att göras vid nästa bedömning (2018) och täcker då perioden 2012-2108. Data för att beskriva fiskets effekter på fiskbestånd samlas in kontinuerligt under DCF:en och analyseras årligen såväl nationellt (t ex i Resurs och miljööversikten) samt internationellt i ICES olika arbetsgrupper. Eftersom svenska indikatorer inte är utvecklade och det inte var fastställt vilken information som efterfrågades kom dessa data inte med vid sammanställning av den inledande bedömningen, detaljerad information över fiskbeståndend tillstånd och status kommer dock kunna tas med i nästföljande bedömning.