Member State report / Art8 / 2012 / D5 / Sweden / Baltic Sea
| Report type | Member State report to Commission |
| MSFD Article | Art. 8 Initial assessment (and Art. 17 updates) |
| Report due | 2012-10-15 |
| GES Descriptor | D5 Eutrophication |
| Member State | Sweden |
| Region/subregion | Baltic Sea |
| Reported by | SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Havs- och vattenmyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Havs och Vattenmyndigheten (Swedish Agency for Marine and Water Management) |
| Report date | 2012-12-17 |
| Report access | BALSE_MSFD8bPressures_20130430.xml |
BAL-SE-AA-BG_Bottniska_Viken
GES component |
D5C1 Nutrient concentrations (5.1, 5.1.1) |
D5C1 Nutrient concentrations (5.1, 5.1.1) |
D5C5 Dissolved oxygen concentration (5.3.2) |
D5C2 Chlorophyll-a concentration (5.2.1) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Feature |
LevelPressureOverall |
LevelPressureNLoad |
LevelPressureNConcentration |
LevelPressurePLoad |
LevelPressurePConcentration |
LevelPressureOLoad |
LevelPressureOConcentration |
ImpactPressureWaterColumn |
ImpactPressureSeabedHabitats |
|
Assessment Topic |
NutrientsNitrogen5_1
|
NutrientsPhosphorus5_1
|
NutrientsEnrichmentWaterColumn5_2or5_3
|
|||||||
Element |
NutrientLevels, OxygenLevels, Transparency |
HabitatsOther |
||||||||
Element 2 |
Mjuka och hårda bottnar, framför allt i kustvatten, men även i djupare områden. |
|||||||||
ThresholdValue |
See MSFD9GES
|
|||||||||
Threshold value/Value unit |
||||||||||
Proportion threshold value |
NotReported |
NotReported |
||||||||
Status of criteria/indicator |
Description |
Description |
Description |
|||||||
Status trend |
Unknown_NotAssessed |
Improving |
NotReported |
|||||||
Status confidence |
NotReported |
NotReported |
NotReported |
|||||||
Description (status of criteria/indicator) |
I Bottniska viken minskar halterna av ammonium medan nitrit och nitrathalterna ökade.
I Bottniska viken sjunker halterna av kväve i ytvattnet från omkring 7 mikromol/l i Bottenviken till under 5 i Bottenhavet. I Bottenviken finns ingen uttalad variation i djupled medan Bottenhavet har ökade halter i bottenvattnet.
|
I Bottniska viken minskar halterna av totalfosfor och fosfatfosfor.
I Bottenviken finns ingen uttalad variation i djupled medan Bottenhavet har ökade halter i bottenvattnet.
|
Bottniska viken har inga problem med låga
syrgaskoncentrationer.
I hela Östersjön har 234 kustvattenförekomster av totalt 485 statusklassats. Av dessa hade 65 % sämre än god status enligt den klassning som anges i VISS den 9 mars 2012. I Bottniska viken är dock andelen betydligt lägre, endast 2...
|
|||||||
Limitations |
Ett antal olika trendanalyser som omfattar olika tidperioder finns tillgängliga, varav flera de senaste åren indikerar en nedåtgående trend. Vissa av dessa resutat har framkommit efter att rapporten om inledande bedömning färdigställdes
|
Det finns en tydlig variation både mellan havsområden och mellan ytvatten och djupvatten.
I Bottniska Viken finns förhållandevis lite mätningar, detta gäller främst sommar och höst. Vintertid finns mest data tillgänglig.
|
Det finns en tydlig variation både mellan havsområden och mellan ytvatten och djupvatten.
I Bottniska Viken finns förhållandevis lite mätningar, detta gäller främst sommar och höst. Vintertid finns mest data tillgänglig.
|
Mätningar av organiskt material ingår inte rutinmässigt i övervakningsprogrammen för kust och hav.
|
Det finns brister i dataunderlaget.
I denna inledande bedömning kan inte bedömningar av miljötillståndet göras med användning av indikatorer för GES, eftersom dessa inte är fastslagna och det heller inte finns en fullständig uppsättning indikatorer för att göra bedömningen. Föreslagna indikator...
|
Generellt har inte analyser av hur stor andel av olika habitat eller biologiska samhällen som påverkats gjorts i svenska havsområden.
|
||||
Assessment period |
||||||||||
Description |
Bottenviken bedöms inte ha problem med övergödning medan det i Bottenhavet finns indikationer på problem. Detta framkommer av HELCOMs bedömningar, den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet och av vattenförvaltningens statusklassning.
Övergödning i svenska vatten påverkar livsmiljöer i både vattenmassan och på olika typer av bottnar. Även fisk kan påverkas indirekt av övergödning.
|
Tillförseln till svenska vatten kommer från landbaserade källor, atmosfäriskt nedfall direkt på havet och tillförsel från andra havsområden.
När det gäller den av människan orsakade nettotillförseln av kväve visar beräkningar (SMED rapport Nr.56 2011) att ca 14800 ton kväve tillfördes Bottniska v...
|
Det finns en tydlig variation både mellan havsområden och mellan ytvatten och djupvatten. I Bottniska viken sjunker halterna av kväve i ytvattnet från omkring 7 mikromol/l i Bottenviken till under 5 i Bottenhavet. I Bottenviken finns ingen uttalad variation i djupled medan Bottenhavet har ökade h...
|
Tillförseln till svenska vatten kommer från landbaserade källor och tillförsel från andra havsområden. I både Västerhavet och Östersjön beräknas tillförseln av näringsämnen ha ökat mer än fyra gånger de senaste hundra åren.
När det gäller den av människan orsakade nettotillförseln avfosfor visar...
|
Den generella bilden när det gäller näringsämnen är att det finns en gradient med höga koncentrationer näringsämnen nära kusten och lägre koncentrationer i utsjön på grund av tillförsel av näringsämnen från land. På vintern då språngskiktet är svagt eller saknas helt, och vid tillfällen med stark...
|
Trenden visar en ökad belastning till samtliga svenska havsområden.
|
ej rapporterad
|
Bäst ser situationen ut i Bottenviken, men å andra sidan är bristerna dataunderlaget störst där.
För växtplankton bedöms tillståndet som tveksamt. Om enbart klorofyll bedöms enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder så ser det överlag bra ut i Bottniska viken, medan OSPARs och HELCOMs bedöm...
|
När det gäller makroalger och gömfröiga växter har olika bedömningsverktyg använts som också delvis ger olika resultat. Om enbart djuputbredning bedöms så är miljötillståndet i allmänhet bra, men när även areell utbredning bedöms så är tillståndet förändrat. Makroalger och gömfröiga växter påverk...
|
|
Input load |
5-25%
|
17400 ton antropogent kväve tillfördes Bottniska viken från Sverige under 2009 (land och atm dep).
|
NotReported
|
ca 420 ton fosfor tillfördes Bottniska viken under 2009
|
NotReported
|
ca 400 000 ton/år i Bottenhavet, ca 300 000 ton/år) i Bottenviken (2000-2010. Angivet som TOC
|
NotReported
|
|||
Load unit |
ton/år
|
ton/år
|
ton/år
|
|||||||
Confidence |
Low
|
Moderate
|
Non related GES component
|
Moderate
|
Non related GES component
|
Moderate
|
NotReported |
Non related GES component
|
||
Trends (recent) |
Stable
|
Decreasing
|
NotReported |
Stable
|
Decreasing
|
Increasing
|
NotReported |
|||
Trends (future) |
NotReported |
NotReported |
||||||||
Description (activities) |
De aktiviteter som främst bidrar till belastningen av näringsämnen är jord- och skogsbruk, kommunala reningsverk, dagvatten från tätorter och vägar m.m., industrier, enskilda avlopp och i fallet med kväve även atmosfärisk deposition. I Bottniska viken dominerar bidragen från jord- och skogsbruk t...
|
|||||||||
Activity type |
|
|||||||||
Information gaps |
||||||||||
BAL-SE-AA-BG_Egentliga_Ostersjon
GES component |
D5C1 Nutrient concentrations (5.1, 5.1.1) |
D5C1 Nutrient concentrations (5.1, 5.1.1) |
D5C5 Dissolved oxygen concentration (5.3.2) |
D5C2 Chlorophyll-a concentration (5.2.1) |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Feature |
LevelPressureOverall |
LevelPressureNLoad |
LevelPressureNConcentration |
LevelPressurePLoad |
LevelPressurePConcentration |
LevelPressureOLoad |
LevelPressureOConcentration |
ImpactPressureWaterColumn |
ImpactPressureSeabedHabitats |
|
Assessment Topic |
NutrientsNitrogen5_1
|
NutrientsPhosphorus5_1
|
NutrientsEnrichmentWaterColumn5_2or5_3
|
|||||||
Element |
NutrientLevels, OxygenLevels, Transparency |
HabitatsOther |
||||||||
Element 2 |
Mjuka och hårda bottnar, framför allt i kustvatten, men även i djupare områden. |
|||||||||
ThresholdValue |
||||||||||
Threshold value/Value unit |
||||||||||
Proportion threshold value |
NotReported |
|||||||||
Status of criteria/indicator |
Description |
Description |
NotReported |
|||||||
Status trend |
Improving |
Declining |
Declining |
|||||||
Status confidence |
NotReported |
NotReported |
NotReported |
|||||||
Description (status of criteria/indicator) |
Den generella bilden när det gäller näringsämnen är att det finns en gradient med höga koncentrationer näringsämnen nära kusten och lägre koncentrationer i utsjön på grund av tillförsel av näringsämnen från land. På vintern då språngskiktet är svagt eller saknas helt, och vid tillfällen med stark...
|
Den generella bilden när det gäller näringsämnen är att det finns en gradient med höga koncentrationer näringsämnen nära kusten och lägre koncentrationer i utsjön på grund av tillförsel av näringsämnen från land. På vintern då språngskiktet är svagt eller saknas helt, och vid tillfällen med stark...
|
Eftersom djupvatteninflöden till Östersjöns djupa bassänger är sporadiska är djupvattnet stagnant i långa perioder med syrgasbrist som följd. Vid ett inflöde förbättras i första hand södra delen av Egentliga Östersjön medan det äldre vattnet med lågt syreinnehåll lyfts upp och förflyttas norrut. ...
|
|||||||
Limitations |
Ett antal olika trendanalyser som omfattar olika tidperioder finns tillgängliga, varav flera de senaste åren indikerar en nedåtgående trend. Vissa av dessa resutat har framkommit efter att rapporten om inledande bedömning färdigställdes.
|
Halterna i bottenvattnet varierar kraftigt mellan de olika bassängerna, med mycket höga halter i bassängerna med syrebrist, där ammonium frigörs.
|
Halterna i bottenvattnet varierar kraftigt mellan de olika bassängerna.
|
Mätningar av organiskt material ingår inte rutinmässigt i övervakningsprogrammen för kust och hav.
|
I denna inledande bedömning kan inte bedömningar av miljötillståndet göras med användning av indikatorer för GES, eftersom dessa inte är fastslagna och det heller inte finns en fullständig uppsättning indikatorer för att göra bedömningen. Föreslagna indikatorer och även en bristanalys finns i rap...
|
Generellt har inte analyser av hur stor andel av olika habitat eller biologiska samhällen som påverkats gjorts i svenska havsområden.
|
||||
Assessment period |
||||||||||
Description |
I Egentliga Östersjön är problemen med övergödning stora. Detta framkommer av HELCOMs bedömningar, den fördjupade utvärderingen av miljökvalitetsmålet och av vattenförvaltningens statusklassning.
Övergödning i svenska vatten påverkar livsmiljöer i både vattenmassan och på olika typer av bottnar. Även fisk kan påverkas indirekt av övergödning.
|
Tillförseln till svenska vatten kommer från landbaserade källor, atmosfäriskt nedfall direkt på havet och tillförsel från andra havsområden. När det gäller den av människan orsakade nettotillförseln av kväve visar beräkningar (SMED rapport Nr.56 2011) att ca 18200 ton kväve tillfördes Egentliga Ö...
|
I Egentliga Östersjön är vinterkoncentrationerna av DIN under 5 mikromol/liter. Halterna i bottenvattnet varierar kraftigt mellan de olika bassängerna, med mycket höga halter i bassängerna med syrebrist, där ammonium frigörs.
I Egentliga Östersjön ökar halterna av totalkväve medan halterna av nitrit och nitrat minskar (Andersson & Andersson 2008).
|
Tillförseln till svenska vatten kommer från landbaserade källor och tillförsel från andra havsområden. I både Västerhavet och Östersjön beräknas tillförseln av näringsämnen ha ökat mer än fyra gånger de senaste hundra åren.
När det gäller den av människan orsakade nettotillförseln avfosfor visar...
|
Variationen i fosforhalter är mycket stor i Egentliga Östersjön med halter mellan 0.5 och 1.0 mikromol/liter i ytvattnet och upp till 5 mikromol/liter i djupvattnet där frisättning av fosfor från bottnarna vid syrebrist påverkar halterna på ett betydande sätt.
I Egentliga Östersjön ökar halterna av totalfosfor och fosfatfosfor (Andersson & Andersson 2008).
|
Trenden visar en ökad belastning till samtliga svenska havsområden.
|
Ej rapporterad.
|
För växtplankton bedöms tillståndet som tveksamt. Om enbart klorofyll bedöms enligt vattenförvaltningens bedömningsgrunder så ser det överlag bra ut i Bottniska viken, medan OSPARs och HELCOMs bedömningar bara ger Bottenviken utsjöområden godkänt. Bedöms också artsammansättning, förekomst av skad...
|
När det gäller makroalger och gömfröiga växter har olika bedömningsverktyg använts som också delvis ger olika resultat. Om enbart djuputbredning bedöms så är miljötillståndet i allmänhet bra, men när även areell utbredning bedöms så är tillståndet förändrat. Makroalger och gömfröiga växter påverk...
|
|
Input load |
75-100%
|
24662 ton antropogent kväve tillfördes Eg. Östersjön från Sverige under 2009 (land och atm dep).
|
NotReported
|
ca 430 ton fosfor tillfördes Östersjön under 2009
|
NotReported
|
ca 200 000 ton/år (2000-2010) till Egentliga Östersjön. Angivet som TOC.
|
NotReported
|
|||
Load unit |
ton/år
|
ton/år
|
ton/år
|
|||||||
Confidence |
Moderate
|
Non related GES component
|
Moderate
|
Non related GES component
|
Moderate
|
NotReported |
Non related GES component
|
|||
Trends (recent) |
Decreasing
|
NotReported |
Stable
|
Increasing
|
NotReported |
|||||
Trends (future) |
NotReported |
|||||||||
Description (activities) |
De aktiviteter som främst bidrar till belastningen av näringsämnen är jord- och skogsbruk, kommunala reningsverk, dagvatten från tätorter och vägar m.m., industrier, enskilda avlopp och i fallet med kväve även atmosfärisk deposition. I Egenltliga Östersjön är jordbruket i särklass störst tillsamm...
|
|||||||||
Activity type |
|
|||||||||
Information gaps |
||||||||||